"Vilken skola är bäst?"
Se där en mycket vanlig fråga, som niorna ställer till studie- och yrkesvägledarna inför valet till gymnasiet. En fråga som kräver att elevens förutsättningar, värderingar, intressen mm lyfts fram i ljuset. Inte minst behöver "en bra skola" definieras, innan man rör sig i riktning mot ett svar.
Råder allmän samsyn över vad som utmärker en bra skola? Eller är kanske eleven ute efter en skola, som på något sätt håller måttet just för eleven personligen? Området är komplext.
Det hindrar inte från försök att rangordna skolor och utbildningar efter utbildningskvalitet. Nu senast har Sveriges Kommuner och Landsting presenterat en databas (www.skl.se/jamforgymnasieskola), där var och en ska kunna jämföra utbildningsresultaten.
SKL har valt tre mått: genomströmning, betyg och behörighet. Det är fråga om
- andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år,
- genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg och
- andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola.
Definitionen för genomströmningen är oklar. Ingår de elever, som har bytt program under studietiden men ändå blivit klara inom tre år? Om dessa inte ingår, får programmet ett lågt värde, som inte motsvarar den reella genomströmningen.
Likaså lämnas vad gäller slutbetygen en ganska stor andel elever utanför. Elever, som under studierna inte lyckas så väl, får ofta lämna gymnasiet med samlat betygsdokument. Dessa elever räknas inte alls. Om andelen samlade betygsdokument är stor men betygspoängen för eleverna med slutbetyg är hög - kan man då mena att skolan har lyckats åstadkomma en god utbildningskvalitet för alla elever?
Allvarligast är dock att bland de valda måtten saknas sådana, som tar med elevernas kunskaper och betyg, då de påbörjar utbildningen. Inte heller ger databasen besked om vilka insatser av pedagogisk karaktär, som skolan sätter in för att möta de svårigheter som eleven kan ha.
Måtten säger något om elevernas kunskaper när de lämnar gymnasiet (i den mån betygsinflationen inte har gått för långt), men ingenting om hur skolan har bidragit härtill.
Är det så att man sätter likhetstecken mellan höga elevbetyg och en bra skola? I så fall är det inte utbildningens kvalitet man mäter utan kvaliteten på eleverna. Vilket känns lite olustigt.
Men förstås - om du väljer en skola/utbildning där studiekamraterna redan vid starten har höga betyg (vilket bl a innebär stöd från välutbildade föräldrar, bra studiemotivation och närvaro), kommer du till en skola där skolledning, lärare och annan personal har en ganska enkel uppgift när kunskapsarvet ska föras vidare.
Hur mycket större krav ställs då inte på den gymnasieskola, där få elever är födda med guldsked. Denna personal, kommer dock aldrig att få se sin skola och sitt arbete bli rosat i en kvalitetsmätning som här är fråga om.
