Gränsmärken och gammal lag, Grågås (1)

För närmare 20 år sedan studerade jag under en period intensivt de gamla gränslistor, som under medeltiden infördes i skilda landskapslagar. Det gällde främst Västergötlands gränser mot Norge infört som bilaga till Äldre Västgötalagen men även den svensknorska uppteckningen av gränsmärken från Kongahella och norrut från 1273 fann jag värd att undersöka. 

Utöver att studera skrifter försökte jag med hjälp av tillgängligt kartmaterial också återfinna gränsmärkena i terrängen. I detta sammanhang intresserade jag mig speciellt för ett område i Romelanda socken belägen norr om Kungälv i Bohuslän. Västra delen var en stor allmänning som senare kom att kallas Romelanda torp. Delar av det kuperade skogsområdet var kronopark och numera finns här naturreservatet Svartedalen. 

De ekonomiska kartor, som anges nedan, tillhandahåller svenska Lantmäteriet under ´Kartor och geografisk information´ och ´Historiska kartor´. Välj Avancerad sökning och ´Rikets allmänna kartverks arkiv´, länet är Västra Götaland. För att kunna öppna och se kartorna krävs plugin-programmet DjVu, vilket kan laddas ner från webbplatsen. Där finns också anvisningar för skilda operativsystem och webbläsare. Mozilla Firefox har jag funnit enklast att använda tillsammans med Windows 10.

Nära gränslinjen mellan den skogsmark som tillhör gårdarna i huvudbygden nära Göta älv och den fattigare befolkningens marker, Romelanda torp, finns på Ekonomisk karta, Västra Götalands län, på bladet Romelanda27NO fältarbetad 1934-35 samt på karta Hålt7B7f från 1977, sjön Grågåssjön utsatt. Gränslinjen har c:a 200 N om sjön en mycket svag vinkel. Här finns gränsmärket Bond i Skogen, ett rejält flyttblock1). Längre norrut på samma gränslinje (Håltkartan) finns nära en mosskant ännu en jordfast sten, benämnd Gråsten2). Denna sten kallas i ännu en lantmäteriakt Grågåsen3).

Gråsten eller Grågåsen (eget foto)

Genom dessa namn med grågås, därtill för de förstnämnda namnen närheten till ett viktigt gammalt gränsmärke fick jag uppfattningen att dessa på något sätt hörde samman med sådana. Sedan tänkte jag inte vidare på detta. Men när jag nyligen läste en essay skriven av rättshistorikern Mark S. Weiner i isländska Lögfræðingur 2010 i vilken han nämner den isländska lagsamlingen Grágás fick jag tanken att undersöka ett eventuellt samband mellan benämningarna. Då avser jag också den beteckning som tidigare givits till den norska lagbok, som nämns i Magnus den godes saga här från norska Heimskringla.no.

I Skandinavien har jag så funnit ett antal grågås-namn vilka kan knytas till gränsmärken och gränser. Den allenarådande uppfattningen att namnen hänger samman med förekomsten av grågäss, (latin. anter anter) eller annan sjöfågel har endast i vissa fall visat sig troligt. I Sverige finns ortnamnen med grågås främst i de västra landskapen: Värmland, Bohuslän, Dalsland, Västergötland, men även i angränsande del av Småland. Detta område är inte häckningsområde för grågåsen. Så kan förstås ha varit fallet för länge sedan. Fågeln häckar längs Östersjöns kuster och längs hela den norska västkusten.

Ett antagande kunde vara att gränsmärken, särskilt rösen, hade kallats grågås efter stenars eventuella likhet med fågeln. Men detta kan knappast vara fallet när stora flyttblock också ingår i samlingen. Grågås i samband med gränsmärken bör ha en annan betydelse, något med anknytning till bönder och gårdar, brukande och tvister - till rättshistoria. Jag återkommer med tankar kring ortnamnens anknytning till de gamla lagarna i Norge och Island efter att jag i kommande inlägg har presenterat ett antal grågås-namn, som betecknar gränsmärken eller andra naturobjekt i gränsmärkens omedelbara närhet.

Noter:

1) Från lantmäteriakten Romelanda 110, då på göteborgskontoret för Lantmäteriet, har jag antecknat att den rörde laga skifte på utmarken till Stinneröd och Höghult. Den har en tillhörande karta upprättad 1858 av C. J. Uddman. På denna är gränsmärket Bond i Skogen namngivet och markerat. Ingen skiftesgräns ansluter här från Götaälvdalen, varför märket får bedömas ha en hög ålder. I akten s 27f nämns Stora Grågås-ås liksom Lilla Grågåsås och Grågåsmossen. 

2) Akten Romelanda 60 är en "Charta öfver Rågångarne Omkring Skogen till Hemmanen Braseröd och Signeröd [sistnämnda väl Signehög] uthi Göteborgs och Bohus län Inlands Södre Härad och Romelanda Sokn upprättad År 1797 af J. P. Breding". Kartan är kompletterad 1816 med gränslinje, vars södra gränsmärke är utsatt med siffran 5 och namngivet: Gråsten.

3) Akten Romelanda 75 över laga skifte för Braseröd 1830-1832 har i Rösebeskrivning. Nr. X En stor sten under namn af Grågåsen (min kursivering) liggande i Blixmossen. Större delen av denna mosse ingår i fastigheten Sjöås 1:2, vilken återfinns på ekonomiska kartbladet Hålt7B7f.