Gränsmärket Store Fyllemyst på Hallandsgränsen

Store Fyllemyst i gränslistorna 1554 och 1603

Enligt de svenska listorna från 15- och 1600-talen utgjorde Store Fyllemyst nästa märke norrut. Myst eller möst är dialektalt främst i norra Halland men även i gränstrakterna i Mark, Bollebygd, Askim och Sävedals härader för mosse, oftast närmast kärr, men de namnbelägg som ges av kartorna visar att det också kan avse göl eller tjärn. På kartan är myst, möst något av alternativen: enbart sankmark, sankmark med tjärn eller enbart tjärn!

Myst,möst hör antagligen etymologiskt ihop med mosse och mossa. Man tänker också på ordet ´must´, drycken av med fyllig karaktär utvunnen ur bär eller frukt. Enligt SAOB jämförs substantivet ´must´ med latinets mustus, som är besläktat med ett grekiskt ord för fuktighet. En mosse är dock inte alltid så fuktig. Myst förefaller vara en fuktigare variant av mosse, ofta med ett ej trädbevuxet parti, kärr, eller tjärn som håller på att växa igen. Utan tvekan rejält våt mark.

Redan för hundra år sedan var namnet Store Fyllemyst okänt bland lokalbefolkningen då Kalén hörde sig för. Finns några mossar i gränsområdet som har eller har haft ´myst´ i namnet?  

Röret vid tresockenmötet, det i senaste inlägget antagna Askers hall, ligger på fastmarken alldeles norr om en våt mosse, vilken i sin tur är större än mossen som finns längre söderut i gränslinjen, likaså vattenfylld där gränsen passerar. Swalås Mysta finns angivet på 1700-talskartan över Idala skog för dessa sankmarksytor och en ännu mera utvidgad, som från sydöst medsols till nordväst omgränsar röret. Karlsjö återger Kaléns Svalås Möst från kartan. Men rätta texten är Swalås Mysta. Att utgå från exakta stavningen kan visa sig viktigt i slutänden när gränsmärket skall placeras. Markytor i alla tre socknarna är berörda. 

 

Från karta med terrängskuggning. Lantmäteriet. Egen bearbetning

Några förklaringar till kartan: 

Mossmark framträder som en jämn yta på kartan. I höglänt västsvensk terräng med hög årsnederbörd och relativt låg avdunstning förekommer också tuviga mossar på sluttande mark. Så bör vara fallet också på Svalås inom den blå ringen som omsluter texten Store Fyllemyst?. Gränslinjen sträcker sig från Klåvan vid nederkanten till orange pricken, röset i Swalås Mysta, eventuellt = Store Fyllemyst. Där möts de tre socknarna och gränsen vinklar till det lilla röset nära övre kanten där Svalåsamossen (Falks Fele Möst) korsas. Området i södra delen av Svalåsamossen , markerat med två korta blå horisontella linjer, är det öppna partiet av mossen. Den liknande markeringen åt Skogsbo till är en liten mosse som har samma helt öppna yta. 

Nästa kartfynd är Stora och Lilla Svalemyst som ligger norr om och nedanför Svalås, i riktning mot Givared i Förlanda. De namnen återfinns på dagens topografiska karta.

Falks krigskarta, 1713, har Fele möst klart nordöst om bocken på gränslinjen. Denna har han, förmodligen felaktigt, placerat vid Askers klåva. Placeringen på kartan stämmer ganska väl med den mosse som på dagens kartor heter Svalåsamossen, belägen öster om och nedanför Svalås. Till allra största delen är den i Horred men korsas av gränsen i norra delen. Där kan den inte klassas som vattenfylld. Den är här trädbevuxen. Mindre partier längre söderut i mossen är mera vattensjuka och längst i söder saknas helt träd eller buskar i ett avgränsat område. 

I tre områden finner vi alltså förleder utifrån Svalås kombinerat med ´myst, möst´. Stora Svalemyst i Givared bör väl då den ligger en bra bit in i Halland kunna lämnas åt sidan som kandidat för Store Fyllemyst. Men det förhållande att den danska listan av 1555 inte upptar detta märke skulle förstås kunna betyda att de svenska kraven här varit vidlyftiga och sträckt sig in i Halland. Men de andra kandidaterna för gränsmossen har betydligt mera som talar för sig.

Mossen söder om röret vid tresockenmötets gränsvinkel (en del av Swalås Mysta) är tänkbar som Store Fyllemyst då den mossen är relativt vattensjuk och är den större i förhållande till mossen längre söderut i gränslinjen. Senare skall jag återkomma till en annan tolkning än mosse fylld med vatten. Om detta var Store Fyllemyst måste Askers hall flyttas tillbaka till Askers klåva. Askers hall efterträdde i så fall den äldre beteckningen Texle ås för det röret. Det yngre Texleberg avsåg då bergklumpen närmast Hällesjö.

Den räta linje som Falk ritade från Askers klåva till Ulvås kan ses stämma överens med dansk uppfattning då Store Fyllemyst saknas som gränsmärke i den danska listan. (Se Falks karta i föregående blogginlägg.) Däremot har ju faktiskt Falk en Fele möst på sin gränslinje, men placerad nedanför berget, vid Svalåsamossen. Närmast till hands ligger väl tanken att ´fylle´och ´fele´ är olika stavningar för samma sak. 

Syftar ´fyllemyst´ på en mosse full med vatten, eller möjligen torv? Materialet är då ´fyllet´ i mossen.

Men den öppna södra delen av denna mosse, Svalåsamossen, har förmodligen i långliga tider använts vid jakt. Där finns ett jakttorn från vilket utsikten är sådan här över den helt trädfattiga mossytan.

En del av det öppna partiet i Svalåsamossens södra del. Eget foto

Mossen var och är ett bra ställe att fälla vilt på. Då Horreds sockenskog skiftades ut på de olika gårdarna kom denna öppna mosse att undantas som samfälld mark. Man kan undra om det var för jaktens skull, planerad torvtäkt eller hade mossen även betydelse för myrslåtter? För det som brukas gemensamt har danskan ordet fælles som betyder gemensam. I svenskt språkbruk är det inte ovanligt att avslutande s-et faller bort. SAOB ger därtill belägg för att ´fylle´ ända sedan 1500-talet har använts för det läge då månen blivit ´full, fullmåne´. Den står (är) då i sitt ´fylle´. Sedd i terrängen uppfattar man denna öppna yta som rund och därtill ljus jämfört med omgivande mörkare vegetation. Kan Store (Full)månemossen vara innebörden av namnet?

Dessa tolkningsmöjligheter visar på osäkerheten om förleden i Falks Fele Möst verkligen avser motsvarande förled i Store Fyllemyst. 

Denna södra del av Svalåsamossen är mycket vattensjuk. Man får närmast intrycket att där var en göl för inte alltför lång tid sedan. I sydöstra kanten silar överskottsvattnet ut från kanten som på en kallkälla.

Falk har ännu en ´möst´ SSÖ om Fele Möst. Dagens topografiska karta och ortofotona från Lantmäteriet visar att en mindre öppen mosse helt utan träd och buskar finns i överensstämmande läge 600 meter från Svalåsamossen. Mossen är belägen strax söder om en skogsbilväg. Falks återgivning av formen  på sin ´möst´ stämmer väl med den öppna ytan för denna mycket vattensjuka mosse. Dessa två mossar är de enda i området med denna ovanliga karaktär. 

Att Falk valde att ta med dessa två ´möst´ på sin karta kan vara en indikation på att de utgjorde ett par och då Store resp Lille Fyllemyst. Med Store Fyllemyst bör ursprungligen ha avsetts endast det öppna partiet i södra delen av dagens Svalåsamossen. Där finns inget gränsröse. Men där gränsen söderifrån når norra delen av mossen finns faktiskt ett mindre röse. Se bilden här nedan.

  

Mindre gränsröse i linjen c:a 8 meter söder om platsen där Svalåsamossen nås. Röset ligger i brant sluttning 3 meter högre än mossen. Stenen med röda färgrester visar gränsens sträckning. Fotot taget mot väster. Eget foto

Markens kraftiga lutning får här ses som ett stort hinder för att resa femstenarör eller så stora rör som finns på Skogaås, i Askers klåva och vid tresockenmötet. Det kan ha varit anledningen till att mossen endast fick detta lilla röse. En skifteslinje i Horred ansluter till gränsen här eller alldeles i närheten. Tänkbart är därför att röset tillkom i samband med 1793 års storskifte över Horreds sockenskog eller någon gång under 1800-talet. Röset i sig stärker därför inte klart Svalåsamossen som Store Fyllemyst .

Mörka-Per

I gränslinjen mot Ulvås finns ett tjärn, som med rätta skulle kunna så som stort och tydligt terrängföremål ha valts ut som gränsmärke. Det är Mörka-Per i en mycket vattensjuk mosse något närmare Ulvås än Svalåsamossen. (För läget av Ulvås och Mörka-Per, se utdraget från topografiska kartan i förra blogginlägget.)

Genom att en myst också kan vara en sank mosse med öppen vattenyta öppnar sig möjligheten att Store Fyllemyst var mossen med tjärnet Mörka-Per. Detta blir ett tredje alternativ. Lille Fyllemyst bör i så fall vara den öppna södra delen av Rävlymossen, vilken är bevuxen med vass, alltså vattensjukt där. Platsen är öster om Mörka-Per. På fastmarken mellan dessa vattenområden bör den stig mellan Givared i Förlanda och Letebo i Horred som Falk ritade med på sin karta ha gått. Vandrarna passerade tjärnet som därför inte kan  ha varit obekant.  

Intressant är att såväl Mörka-Per som den större sjön Jällsjö på Hallandssidan helt saknas på Falks karta. Det säger något om den brådska under vilken kartläggningen måste ha företagits sommaren 1713.

Han hade säkert någon från lokalbefolkningen med i skogen. De kunde inte besöka alla platser. Man får anta att en del är ritat utifrån vad som berättades för honom. Så kan jag tänka mig att de inte hade sjöarna inom synhåll. I så fall hade de nog ritats ut.  

Men varför heter tjärnet eller gölen i mossen Mörka-Per? En tanke kan vara att den kommit att omtalas som ett märke per se. Märke har förstås med gränslinje och gränsmärke att göra. Närliggande betydelse finns i namnet på häradet i öster, Mark. ´Per se´ betyder ´i sig (själv), som sådan´. Uttalet av per bör ha varit ´pärr´. Avslutande se kan ha uppfattas som sø, d v s sjö. Sjön sågs som ett gränsmärke i sig själv. Inget gränsrör behövde byggas där. Skönt, måste en gång rörbyggarna ha tyckt. Beteckningen Fylle myst kan ha ersatts av Märkepersjön, där sjön senare försvann och vokalerna i märke förändrades till ö och a. Ekonomiska kartan Nabbared 1965 har den uppdykande stavningen Mörkapper. Dubbelskrivningen pp kan vara fel för rr, som bör stämma bättre med ett äldre uttal. Åtminstone fanns inte några appar vid den tiden! 

´Per´ enbart betyder bl a ´genom´. Alternativt kan namnet på tjärnet ha utgått från det kortare Märke, per, dvs Märke, genom, skrivet efter samma ålderdomliga ordföljd som de som gjort värnplikten känner igen från listor över persedlar i utrustningen.

Ett namnbyte kan ha lett till att Store Fyllemyst inte var känt av den lokalbefolkning som Kalén tillfrågade på 1920-talet.

Kalén och Karlsjö om Store Fyllemyst

Båda gör misstaget att betrakta Swalås Mysta på Idalakartan från 1780 som samma mosse som Svalåsamossen. Swalås Mysta är alltså sankmarkerna kring tresockenmötet/gränsvinkeln uppe på berget medan Svalåsamossen ligger nedanför Svalås på dess östra sida. Utifrån tre resta stenar i sluttningen ovanför Svalåsamossen dras slutsatsen att dessa sannolikt är gränsstenar för Store Fyllemyst. De antagna råstenarna är upptagna vid fornminnesinventering som RAÄ Förlanda nr 2. Tyvärr står dessa tre stenar i rad, ett trestenarör, i en skifteslinje på Horreds sida om gränsen! Dessa stenar på gott avstånd från Svalåsamossen är inte i vår gränslinje och har inget med gränsen att skaffa.

Trestenaröret RAÄ Förlanda 2 i hyggeskant vid skifteslinje i Horred. Eget foto

Avståndet och läget i förhållande till gränslinjen framgår av detta foto  taget mot SV från stenarna. 

Skogskanten till höger visar på gränslinjen. Kalhygget med planteringen är på Horredssidan.

Gränslinjen sedd från trestensröret, felaktigt angivet som beläget i Förlanda. Eget foto

Dessa författares utpekande av Svalåsamossen som Store Fyllemyst bygger alltså på felaktiga utgångspunkter både vad gäller mossarna och fornminnet. Tillkommande argument krävs om Store Fyllemyst med rimlig säkerhet kan identifieras med Svalåsamossen.

Argumenten

Jag gör ett försök att presentera argumenten för varje alternativ så som jag ser dem.

Swalås Mysta

1.  Svalås som gränsberg återfinns redan 1652 på Kietell Classon Felterus´ karta över Halland (M 9 i Lantmäteristyrelsens arkiv). Kartan finns återgiven i Pablo Wiking-Farias Kartor över Halland 1482-1718, Länsmuseet Varberg 2011. Vid 1700-talets uppmätningar av sockenskogarna i Idala och Horred anges namnet Svalås för tresockenmötet/gränsvinkeln. Falks karta 1713 avviker och är troligen missvisande på denna punkt. Röret bör vara gammalt och då namnet Svalås inte finns med i gränslistorna bör det bära något av de tänkbara Askers hall eller Store Fyllemyst.

2.  Röret finns på fast mark, en liten höjd, ett 15-tal meter från mosskanten på en av mossarna utgörande Swalås Mysta på Idalakartan 1780. Denna mosse kräver stövlar för att passera torrskodd och den är den största bland en handfull mossar. Längre söderut korsar gränsen en mindre likartad vattenfylld mosse. Denna skulle kunna vara den tänkta Lille Fyllemyst.

3.  Då gränsen vinklar på Svalås och dessutom utgör platsen där de tre socknarna möts bör röret där bära ett namn som återfinns i gränslistorna. Store Fyllemyst är ett alternativ då Swalås Mysta på Idalakartan upptogs som en av få detaljer, därtill namngiven vilket inte heller förekommer ofta. Skälet kan vara att man ville namnge platsen med röret.

4.  Med antagande att Store Fyllemyst fanns på Svalås vid Swalås Mysta kan man förstå om den danska listan underlät att ta med gränsmärket. Genom en rakare linje mellan Askers klåva och Ulvås 

gjordes anspråk på mark tillhörande grannlandet. Sådana försök kan ses på många ställen i gränslistorna.

Svalåsamossen

1.  Detta är enda mossen som är utpekad, med det åtminstone närliggande namnet Fele Möst och så tidigt som 1713. Ett starkt argument.

2.  Namngivande kan det vattensjuka, öppna partiet i södra delen vara.

3.  Falks karta har en enda, likartad mosse, utvald bland flera jämnstora på 600 meters avstånd. Möst  kan vara den tänkta Lille Fyllemyst. 

4.  Ett mindre röse finns söder om där gränsen når mossen. 

Tveksamheter

Gränslinjen berör inte det öppna vattensjuka partiet i söder. Man kan anta att äldst endast detta avsågs med Fele Möst. Svalåsamossen ligger i den räta gränslinjen och fyller ingen egentlig funktion som gränsmärke. Särskilt gäller detta den anonyma norra delen där gränsen passerar. Oklart om det mindre gränsröset tillhör gränsen innan de senare århundradenas skiften. Stenarna vid RAÄ Förlanda 2 är inget gränsmärke vid Store Fyllemyst. Om den räta linjen mot Ulvås skulle begåvas med ett märke är det tydligaste tjärnet Mörka-Per. Lite märkligt om svenskarna skulle välja att ange mossen som endast passeras i dess norra del med ett namn som tydligt anknyter till det öppna partiet en god bit in i Sverige. En sådan namngivning skulle lämna fältet fritt för danskarna att hävda gränsförskjutning till den öppna mossdelen och så vinna mark. Tvärtom, om Store Fyllemyst = Svalåsamossen, fanns alla skäl för att från dansk sida ha med namnet i sin gränslista.

Mörka-Per

1.  Tjärnet är den tydligaste terrängdetaljen på gränslinjen Svalås - Ulvås.

2.  Mitt förslag till namnets uppkomst innebär att det betraktats som ett gränsmärke, vilket lett till att ursprungliga namnet försvann. Namnet Store Fyllemyst har varit obekant länge.

3.  En lämplig Lille Fyllemyst finns intill.

4.  Kanterna på Mörka-Per är oerhört vattenfyllda och kräver omvägar vid passage.

5.  Tjärnets närhet till stigen gjorde det känt vilket underlättar en namngivning och ökar sannolikheten att platsen blir aktuell vid en gränsläggning.

Tveksamhet

Om mitt förslag till uppkomsten av det märkliga namnet Mörka-Per är felaktigt faller argument nr 2. Å andra sidan gäller att namnet kan ha uppkommit som jag skisserar utan att mossen med Mörka-Per tidigare burit namnet Store Fyllemyst.

Värdering

Efter att ha skrivit ner dessa argument är först min känsla att Svalåsamossen är den starkaste kandidaten till Store Fyllemyst. Samtidigt ser jag för detta alternativ ett antal tveksamheter rada upp sig. Möjligen har jag varit orättvis mot Svalåsamossen i detta. Tveksamheter i liknande antal bör väl kunna dyka upp i tankarna också för de andra alternativen? Men så skedde inte.

Till sist dök ett nytt ord upp ur hjärnans minnesbank. I Västsverige liksom i Norge används ordet ´fille´, med pluralformen ´filler´. Betydelsen är trasa. Ett klädesplagg är i ´filler´ då det är söndrigt eller rivet i stycken. Att gå klädd i ´filler´ går inte an på stadsgator, men i skogen upplever många att det är okej att ha på sig gamla, avlagda kläder som ´är i filler´. De är oömma i risig och besvärlig terräng. Ordet betecknade i gammal tid något, som man ofta kom i kontakt med. Gamla kläder skulle återanvändas. De kunde t ex rivas i stycken och få nytt liv i väven till en trasmatta. 

Det slog mig att mosskomplexet Swalås Mysta består av ett antal mindre mossytor. Det är som mossen är sönderriven i stripor. Endast delvis hänger de ihop. Bokstäverna 'i' och 'y'  användes förr på varierande sätt. Tankarna på ´fylle´ och ´full´, företrädesvis med vatten, ska kanske ersättas med  'fille' som i trasa eller snarare del av trasa? ´Söndertrasade mossen´ skulle kunna vara innebörden av Fyllemyst eller ett Fillemyst.      

Ritaren av kartan över Idala skog hade svårigheter att återge de uppsplittrade mosspartierna. När topografiska kartan framställdes i modern tid ledde sönderdelningen till att ingen mosse ansågs ha tillräcklig storlek för att redovisas på kartan trots att den totala storleken är större än Svalåsamossens.

Det slår mig här sist att Mysta väl är flertal? Det stämmer i så fall väl med det faktum att en handfull mindre mossar på Svalås bildar sankmarksområdet vid röret med tresockenmötet.

Slutsatser

Efter detta inträngande i materialet i böcker, kartor och exkursioner i terrängen med god hjälp av Hans Wedberg landar jag i slutsatsen att gränsmärket Store Fyllemyst med högst grad av sannolikhet är röret vid tresockenmötet på Svalås. Namnet är då från den intilliggande mossen, den största av de närbelägna mossarna vilka längre fram i tiden fick heta Swalås Mysta på kartan över Idala skog från år 1780.

Denna placering leder till att Askers hall finns vid Askers klåva och märket Texleberg  på bergklumpen vid Hällesjö. Som Store Fyllemyst räknas dessa två upp i 1554 års svenska lista. Texle ås från Kung Valdemars jordebok och Äldre Västgötalagen (1200-talet) var dock röret i Askers klåva. Vid denna tid var det glesare mellan märkena. Långt till nästa märke men säkerligen ansågs Lövsjö markera skillnaden mellan länderna.