Gränsmärken och gammal lag, Grågås (2)

Vilka namn tyder då på beteckning knuten till gränsmärken och gränser?

I fortsättningen anger jag de länsbeteckningar som Institutet för språk och folkminnen har för ortnamnen i sitt numera digitaliserade kartotek. 

Älvsborgs län

Jag börjar i min hembygd med Grågås, ett skarpt utskjutande berg där sockengränsen mellan Dals-Eds och Töftedals socknar bildar en vinkel. Berget finns i Dals-Eds kommun, Vedbo härad. Det återfinns på ek. kartan Ringsmon9B9d från 1967. Till gränsvinkeln ansluter tre hemman. Enligt Gunnar Drougge4) skall en jägare ha sagt att "berget var så grått för det var ingen skog på det". Själv håller jag betydelsen som gränsmärke för mera troligt.

I Örby socken, Marks härad, Älvsborgs län, finns Grågåsastenen, angiven som ´terräng´på sitt kartotekskort. Namnet står intill gränsmötet där Torestorps socken skär in med en kil i Örby socken. Fyra hemman gränsar intill. Rätt ek. karta är Falghult6c4d från 1962. Viss uppodling verkar av flygfotot i kartan här ha förekommit tidigare. Det kan därför vara namn för ett boställe men i så fall förmodligen i sin tur taget efter en gränssten.

På Hunneberg, strax ovanför Västra Tunhems kyrka (Väne härad), ligger sjön Grågåsen. Se ek. karta Börsle8C3a av 1964. En god bit S om sjön, i Sköstorps klev, redovisar Riksantikvarieämbetets Fornsök5) ett gränsmärke. Märket uppges härstamma från nyare tid, d v s 1520 e Kr och senare . Beskrivningen i skannat dokument talar om en 0,85 m hög sten av kalksten. Av inskriptionen att döma är denna från senare hälften av 1700-talet. Den ligger där kronoparken Hunnebergs domäner avlöses av Fristorps och Sköstorps ägor. Trots avståndet från sjön finns anledning att starkt misstänka en koppling mellan sjönamnet och gränsmärket. 

I Skepplanda socken, Ale härad återfinns inne på Risveden såväl Grågåsevatten, Stora och Lilla samt den från dessa rinnande Grågåsebäck. Ek. kartan är Skogstorp7B6i. Skiftesgränser möts i kanten av av en mindre höjd strax SO om dessa Grågåsevattnen. Namnen kan hänga samman med detta gränsmöte men detta fall får än så länge sägas vara ett osäkert fall i jämförelse med de tre föregående.

Skaraborgs län

Vid tresockenmärket Bredhall möts tre socknar i Gudhems härad: Edåsa, Varola och Hagelberga socknar. Strax intill återger ek. karta Klagstorp8D3h av 1959 träskmarken Grågåsen. Mossmarkens närhet till gränsmärket ger anledning att förmoda ett samband.

Gudhems socken ståtar med flera sig närliggande lokaler. Torpet Grågåsen har åkerlyckan Grågåsalyckan i närheten och ett område med skola och småstugebebyggelse har också fått heta Grågåsen. Ek. karta Östra Tunhem8D1d från 1960 visar att platsen är en högslätt med angiven höjd 212 m. ö. h. Verkligt intressant är att här, nära en vägkorsning, förefaller tidigare fyra fastigheter ha mötts: Gudhem från N, Holmalund från S, Kölvatorp från V och Ambjörntorp från Ö. Kartotekskortet för åkerlyckan upplyser att Grågåsalyckan är åkern ikring Råneshall6).

Vi förflyttar oss så till Trökörna socken, Viste härad. Även Lantmäteriets terrängkarta visar här Grågåsemossen och Grågåsebergen S därom finner man på ek. karta Stora Bredäng8C2b utgiven 1964. Grågåsemossen Heröja, angett som "ö. o. bergskogsmark" på ett annat kort, bör avse samma trakt. I mossen löper fastighetsgräns mellan Karsbo - Tomten och Bodahult. Om inte det röse vi söker finns i mossen, kan det vara på berg i gränslinje S om, d v s i Grågåsebergen.

Grågåsehulan (-hålan) är en lägenhet och ett "sumpigt ställe" i Sundsmarken, Hassle socken i Vadsbo härad. För karta hänvisas till ek. Enåsa9D4i från 1960. Grannstället alldeles intill heter Björnesten, vilket kan ha fått sitt namn från en gränssten. Boningshuset i Grågåsehulan har ett trehemmansmöte precis i sin bakre vägg!

Göteborgs och Bohus län

I Kville socken och härad finns Grågås myr. Se ek. karta Hjälpsten9A1i från 1978. Tvärs över myren löper gränsskillnaden mellan hemmanen Hala och Hjälpesten. Strax S om myren vinklar den skarpt uppe på ett berg. Uppehållet i namnet kan tyda på att Grågås inte är själva myren utan något vid sidan om. Där antar jag ett gränsmärke i form av röse eller sten.

Med Grågåsvattnet, Stora och Lilla, har vi hamnat på Herrestadsfjället N om Uddevalla, på hemmanet Berg, Övr. i Herrestads socken i Lane härad. Här är ek. kartan Herrestad57NO från 1937. På kartan uppmärksammar jag en svag vinkel i hemmansgränsen rakt Ö om Lilla Grågåsvattnets norra sida. Här bör finnas ett gränsmärke.

Om vi förflyttar oss österut på Herrestadsfjället träffar vi på ett gränsmärke Grågåseberg, som hävdas redan 1554 HskH 29, s. 73 avskr: "i grågasebergeth, i grågåbergeth"7). Märket låg på dåvarande riksgränsen mellan Norge och Sverige, och mellan Torps socken, Valbo härad, Älvsborgs län och Lane-Ryrs socken, Lane härad i Göteborgs och Bohus län. Första gränslistan för denna gräns är från 1273. Karta är ekVassalenSO65 från 1937. Namnet är inte utsatt8) men det aktuella berget ska ha varit en av höjderna i eller nära den utsatta länsgränsen S om gården Höghult i Torp. Johan Kalén behandlar detta märke i Bohuslänska gränsmärken, s. 90-91, 1933. Han förefaller ha placerat märket där dagens sockengräns9) enligt terrängkartan gör en markant krök. Denna är c:a 1300 m. V om gränsmärket Tranemossefot, vilket Kalén anger s. 91. Han tillägger: "Namnet [Grågåseberg] tarvar ju ingen förklaring". Här kan jag inte hålla med honom.

Längre söderut, i Hjärtums socken, Inlands Nordre härad, hittar vi i skogsbygd stenblocket Grågåsen längst i V på hemmanet Muleröds marker. Nu är ek. kartan Hällungen39NO från 1937. Stenen skall ligga innanför Småmossarne enligt anteckning på kartotekskortet. Jag tolkar innanför som ´bortom´, sett från gårdsplatsen. Gården gränsar här till grannsocken. Gränsen var 1937 även länsgräns. I gränsen finns enligt kortet den stenen närbelägna Grågåsemossen, av vilket följer att man kan anta att Grågåsen är ett gränsmärke i socken- och fastighetsgränsen.

I havet finns två Grågåsholmen, holme på fastigheten Slängerumpan, Kville socken och härad och holme tillhörande Nolvik, Björlanda socken, V:a Hisings härad. Den första är ovanligt kal och rund, en kullig ö för området och den senare ligger i en bukt utanför Nordre älvs utlopp. Att dessa fått namnen efter fågelarten förefaller troligt. På ekonomiska kartorna saknas närliggande gränser. Det är ändå möjligt att bedömningen kan ändras efter sökning i annat äldre kartmaterial och lantmäteriakter.  

Hallands län

För detta län redovisas endast ett namn: Grågåsaviken, Det är en liten smal vik av Kattegatt visar ek. karta Ringenäs4C7b från 1969. Fastigheten är Villshärad, Harplinge socken i Halmstads härad. Alldeles söder om viken löper sockengränsen mot Söndrum ut i havet. Därför är ett samband namn och gräns troligt.

Så här långt

Genomgången av grågås-namn för de första tre historiska länen (nu bildande Västra Götalands län) och för det ännu bestående Hallands län, visar enligt min uppfattning att det finns goda skäl att gå vidare med hypotesen att namnen hänger ihop med gränsmärken och gränser. I nästa avsnitt fortsätter jag med platsnamn främst i Jönköpings län, Värmlands län och i grannlandet Norge.

Noter:
4) Drougge, Gunnar: Ortnamnen i Dals-Eds socken, s. 649 . Boken om Dals-Ed. 1977
5) Riksantikvarieämbetets webbplats: www.raa.se
6) Falbygdens museum förmedlar genom DigitaltMuseum ett foto av bautastenen Råneshall. Fornforskaren P. A. Säve har också skrivit om denna sten.
7) HSkH = Handl. rörande Skandinaviens historia 1 - 40. Stockholm 1816 - 1865
8) Vid senare gränsärende 1744 åberopades inget märke med detta namn, enligt Kalen, s. 91.
9) Kalén karta 4 s. 78 karta (märke 56)

Gränsmärken och gammal lag, Grågås (1)

För närmare 20 år sedan studerade jag under en period intensivt de gamla gränslistor, som under medeltiden infördes i skilda landskapslagar. Det gällde främst Västergötlands gränser mot Norge infört som bilaga till Äldre Västgötalagen men även den svensknorska uppteckningen av gränsmärken från Kongahella och norrut från 1273 fann jag värd att undersöka. 

Utöver att studera skrifter försökte jag med hjälp av tillgängligt kartmaterial också återfinna gränsmärkena i terrängen. I detta sammanhang intresserade jag mig speciellt för ett område i Romelanda socken belägen norr om Kungälv i Bohuslän. Västra delen var en stor allmänning som senare kom att kallas Romelanda torp. Delar av det kuperade skogsområdet var kronopark och numera finns här naturreservatet Svartedalen. 

De ekonomiska kartor, som anges nedan, tillhandahåller svenska Lantmäteriet under ´Kartor och geografisk information´ och ´Historiska kartor´. Välj Avancerad sökning och ´Rikets allmänna kartverks arkiv´, länet är Västra Götaland. För att kunna öppna och se kartorna krävs plugin-programmet DjVu, vilket kan laddas ner från webbplatsen. Där finns också anvisningar för skilda operativsystem och webbläsare. Mozilla Firefox har jag funnit enklast att använda tillsammans med Windows 10.

Nära gränslinjen mellan den skogsmark som tillhör gårdarna i huvudbygden nära Göta älv och den fattigare befolkningens marker, Romelanda torp, finns på Ekonomisk karta, Västra Götalands län, på bladet Romelanda27NO fältarbetad 1934-35 samt på karta Hålt7B7f från 1977, sjön Grågåssjön utsatt. Gränslinjen har c:a 200 N om sjön en mycket svag vinkel. Här finns gränsmärket Bond i Skogen, ett rejält flyttblock1). Längre norrut på samma gränslinje (Håltkartan) finns nära en mosskant ännu en jordfast sten, benämnd Gråsten2). Denna sten kallas i ännu en lantmäteriakt Grågåsen3).

Gråsten eller Grågåsen (eget foto)

Genom dessa namn med grågås, därtill för de förstnämnda namnen närheten till ett viktigt gammalt gränsmärke fick jag uppfattningen att dessa på något sätt hörde samman med sådana. Sedan tänkte jag inte vidare på detta. Men när jag nyligen läste en essay skriven av rättshistorikern Mark S. Weiner i isländska Lögfræðingur 2010 i vilken han nämner den isländska lagsamlingen Grágás fick jag tanken att undersöka ett eventuellt samband mellan benämningarna. Då avser jag också den beteckning som tidigare givits till den norska lagbok, som nämns i Magnus den godes saga här från norska Heimskringla.no.

I Skandinavien har jag så funnit ett antal grågås-namn vilka kan knytas till gränsmärken och gränser. Den allenarådande uppfattningen att namnen hänger samman med förekomsten av grågäss, (latin. anter anter) eller annan sjöfågel har endast i vissa fall visat sig troligt. I Sverige finns ortnamnen med grågås främst i de västra landskapen: Värmland, Bohuslän, Dalsland, Västergötland, men även i angränsande del av Småland. Detta område är inte häckningsområde för grågåsen. Så kan förstås ha varit fallet för länge sedan. Fågeln häckar längs Östersjöns kuster och längs hela den norska västkusten.

Ett antagande kunde vara att gränsmärken, särskilt rösen, hade kallats grågås efter stenars eventuella likhet med fågeln. Men detta kan knappast vara fallet när stora flyttblock också ingår i samlingen. Grågås i samband med gränsmärken bör ha en annan betydelse, något med anknytning till bönder och gårdar, brukande och tvister - till rättshistoria. Jag återkommer med tankar kring ortnamnens anknytning till de gamla lagarna i Norge och Island efter att jag i kommande inlägg har presenterat ett antal grågås-namn, som betecknar gränsmärken eller andra naturobjekt i gränsmärkens omedelbara närhet.

Noter:

1) Från lantmäteriakten Romelanda 110, då på göteborgskontoret för Lantmäteriet, har jag antecknat att den rörde laga skifte på utmarken till Stinneröd och Höghult. Den har en tillhörande karta upprättad 1858 av C. J. Uddman. På denna är gränsmärket Bond i Skogen namngivet och markerat. Ingen skiftesgräns ansluter här från Götaälvdalen, varför märket får bedömas ha en hög ålder. I akten s 27f nämns Stora Grågås-ås liksom Lilla Grågåsås och Grågåsmossen. 

2) Akten Romelanda 60 är en "Charta öfver Rågångarne Omkring Skogen till Hemmanen Braseröd och Signeröd [sistnämnda väl Signehög] uthi Göteborgs och Bohus län Inlands Södre Härad och Romelanda Sokn upprättad År 1797 af J. P. Breding". Kartan är kompletterad 1816 med gränslinje, vars södra gränsmärke är utsatt med siffran 5 och namngivet: Gråsten.

3) Akten Romelanda 75 över laga skifte för Braseröd 1830-1832 har i Rösebeskrivning. Nr. X En stor sten under namn af Grågåsen (min kursivering) liggande i Blixmossen. Större delen av denna mosse ingår i fastigheten Sjöås 1:2, vilken återfinns på ekonomiska kartbladet Hålt7B7f.