Riksantikvarieämbetets Fornsök ger ett antal rösen och stenar som är klassade som ´övrig kulturhistorisk lämning´. Två gränsmärken har inte bedömts antikvariskt då tillräcklig fakta saknas. De tre tyngsta författarna av böcker med beskrivning av gränslinjen, fram till 1645 riksgräns mellan Danmark och Sverige, skiljer sig en del åt vad gäller lokalisering och namngivning av märkena.
Dessa oklarheter gjorde att Hans Wedberg och jag nyss företog två dagsvandringar i området med syftet att komma fram till klarlägganden på vissa punkter.
Kartklipp från Fornsök, RAÄ, 2020-08-02. Grundkartan från Lantmäteriet
Fråvö
På denna ö i Stora Hornsjön möts fyra socknar och tre härader. RAÄ-nr Horred 60:1 är upprättat efter Kaléns uppgift om gränsmärke på ön. Vid inventeringen 1988 var det inte möjligt att besöka ön och inventeringsboken saknar ytterligare uppgifter.
Därefter har Hellström bidragit med foto 2011 av ett femstenarör i dåligt skick kompletterat med ett nyare märke i närliggande sten i form av en inslagen decimeterlång järnten.
Själv besökte jag ön 2018. Det gick utmärkt att vada från Horredssidan. Då Hellström ger tillräcklig info för att uppdatera RAÄ-numret besökte vi inte ön denna gång.
1. Skogaås
RAÄ-nr Horred 59:1 uppger utifrån Kalén att berget är ett gränsmärke. Vid inventeringen 1988 upptäcktes ingen markering. Inte heller Karlsjö och hans skogskarlar upptäckte röset vid samma tid. Anledningen kan ha varit uppväxande lövsly efter tidigare kalavverkning.
I dagens läge är det mycket lätt att upptäcka den välbyggda våle som står där gränslinjen vinklar. Högsta punkten på berget ligger c:a 50 meter åt sydöst. På en 0,4 meter hög mossklädd berghäll är det runda fundamentet upplagt. Det består av ett 25-tal stenar i storleken 30 - 80 cm. Diametern är 2, 20 meter. Mittenstenen är en trekantig 1 meter hög sten. Östra sidan av stenen är slät och pekar i linje SV - NÖ. Norr om röret finns en utliggare.
Vålen på Skogaås, förr även Klocke-/Örne-/Hornaberg och Söndre ås - från öster. Eget foto 2018
Utliggaren norr om Skoga våle. Eget foto 2018
Skogaås är omnämnt först i Kung Valdemars jordebok 1231 som Klockeberg. Västgötalagens gränslista 1235 kallar det Örneberg och Hornaberg. I listorna 1554, 1555 och 1603 kallas berget Söndre ås där ´söndre´ har tolkats som södra efter läget söder om Täxleberg. Danska listan av 1555 definierar närmare gränspunkten till tjällran på åsen. Förmodligen är röret tillkommet flera hundra år tidigare.
2. Täxleberg
Täxleberg är omnämnt i alla listorna från Kung Valdemars Jordebok till 1603 års lista. Äldst är beteckningen Texle ås. Från 1554 talas om Texleberg. Den danska versionen 1555 har tillägget ´österst i´. Både Kalén och Karlsjö placerar märket på gränslinjen öster om triangelpunkten Täxleberg. Denna triangelpunkt finns på den markanta bergklumpen som är bergets södra höjd. Samma höjdnivå har Täxleberg på mittpartiet där fyra avlånga höjder tävlar om högsta punkten. På ett av dessa är ett utsiktstorn placerat.
I sluttningen nära Hällesjö finns dock inget femstenarör, endast en rektangulär huggen sten, 50 cm hög. Den står på tvären mot gränslinjen där skifteslinje ansluter och har en fyrkant inhuggen på norra sidan.
Hellström förlägger i motsats till Kalén och Karlsjö märket Täxleberg till Askers klåva där RAÄ-nr Idala 41 beskriver röret och nämner särskilt det välbyggda fundamentet. På kartan från Fornsök ovan är det den blå punkten på gränslinjen, närmast söder om St. Bergakärr. Vi sentida vandrare fann att röret är av samma typ och storlek som Skoga våle. Slutsatsen blir att de bör ha tillkommit vid samma tid.
Röret i Askers klåva på Täxleberg - från öster. Eget foto
På norra delen av bergsryggen öster om röret i Askers klåva är två stenar resta. De är med i Fornsök under RAÄ-nr Horred 88. Man kan undra om dessa visar på den danska tillägget ´österst i´ 1555?
RAÄ-nr Horred 88, två stenar. Eget foto
Namnet Askers klåva återfinns på kartan över Idala skog 1781 (13-IDA-1). Klåvan, en sänka eller smal dal, finns i sockengränsen, tidigare även riksgränsen. Inget gränsmärke har dock kallats Askers klåva. Men ett så stort rör som detta bör rimligen ha ett begåvats med ett namn. Då ligger Täxleberg nära till eftersom också detta parti av berget har kallats Täxleberg.
Rektangulär sten öster om triangelpunkten Täxleberg. Eget foto
För namngivningen av rören på detta bergmassiv får man också ta hänsyn till märket Askershall från 15- och 1600-talets listor. Och inte minst sockenförgreningen på Svalås där ett tredje rör med samma karaktär som de här beskrivna är placerat. Kalén och Karlsjö skrev inget om röret där Förlanda möter Idala och Horred. Hellström beskriver däremot röret.
Textens längd börjar här fresta på. Så jag tar en paus och väntar med att knyta ihop tråden om gränsrören till ett senare inlägg.
Källor
Hellström, Ola (2014): Gränsmärken i Göteborgsområdet
Kalén, Johan (1924): Halländska gränsmärken. Göteborg
Karlsjö, Bertil (1991): Halländska riksgränsen (i samverkan med Hallands Skogskarlars Klubb)
Kartor från Lantmäteriets webbplats, särskilt sådana knutna till äldre lantmäteriförrättningar i Idala och Horreds socknar.
