lördag 29 maj 2021

Skallsjö lockade till ännu en expedition

Snäckskalsbank och mystiska sandhögar

Skallsjö Hembygds- och fornminnesförening har bloggen https://skallsjo.wordpress.com. Föreningen genomförde en fornvandring vid Säveån under Lars Erik Karlssons ledning i september 2017. Bloggens skildring med text och foton från turen flyttade mitt intresse från byläget för Skallsjö By (se inlägget 18 maj) till de lägre liggande Skallsjö ängar, vilka når nästan ned till Säveån. Riksantikvarieämbetets Fornsök visar att flinta har hittats i åkermarkerna ovanför åbrinken, vilket lett till klassificering som tidiga boplatser. 

Ett mindre område intill en bäck som rinner ut i ån markeras som område med fossil åkermark (L1965:8615). Där skall det finnas sex ryggade åkrar. Fornsöks kartor svarar Lantmäteriet för. Betraktaren kan välja karta att studera. Kartklippet här nedan är den vanliga Topografiska webbkartan kompletterad med fornminnen. För att se höjdskillnader är Terrängskuggning mycket användbar. Den valde jag och fram trädde ett stort antal högar i grupper mellan åker och å. Vad kan detta vara? Beskrivningen till Fornsök ger att områdena har fornlämningsliknade bildningar. Högarna innehåller sand och kan möjligen vara dumphögar. Kan detta vara de snäckskalshögar som skildringen från 2017 nämnde? På nytt fick jag lust att undersöka saken.

Boplatser och områden med fossil åkermark (rött), i de grå områdena nära ån finns de 60 högarna. Skärmbild från Fornsök 2021-05-29. Grundkarta från  Lantmäteriet. Lilla fossila åkermarken vid bäcken ska ha 6 ryggade åkrar. De kunde jag inte se spår av.                                                                                                                                          

Fornlämningsliknande bildning L1965:8511 med c:a 20 (dump-)högar. 4,5 högar i bild. Eget foto
Högarna ligger med några meters mellanrum på det smala området mellan åkrarna och branten ned mot ån. Några är utgrävda. De består av sand. En del flinta hittades också. Alltså inga gravar varför det  antogs att det kunde vara fråga om dumphögar. Ovanför branten finns också några djupa gropar. Vid ett grävlinggryt högt upp i branten visar den utsparkade jorden att snäckskal finns i hela branten.

Skavfräken trivs på jorden innehållande snäckskal och har helt trängt undan andra växter på ett område, vilket når ned till ån. Vandrarna på leden kan inte undgå att lägga märke till den ovanliga växten.

Skavfräken på närmare håll. De styva stjälkarna innehåller kiselsyra. Växten användes förr för att t ex rengöra grytor och kastruller, därav ´skav´ i namnet. 






Sanden vid vattenbrynet av Säveån visar tydligt inslaget av snäckskal.


Ortnamnet igen
Då fornminnena skvallrar om mycket tidig verksamhet här i närheten av Säveån, kan man fundera på om här den bebyggelse fanns som vi nu känner som Skallsjö By. Den tidiga tolkningen av ö i skrivningarna Skals -ö och -öja som ´fastmark vid vatten´ stämmer bättre här än uppe på den torra terrassen där byn legat in i vår tid. 

Snäckskalsförekomsten bör ha varit en resurs, så kanske är det ´skal´  som ingår i förleden? Sedan järnåldern har klimatet blivit kallare vid flera tillfällen. I mitten på 500-talet e Kr försämrades klimatet och på 1400-talet inföll den s k "lilla istiden". Ett lågt liggande byläge drabbat av köld och fukt kan ha övergivits till förmån för den högre liggande platsen med gynnsammare mikroklimat. 

Om namnet Skalsö var etablerat redan i läget vid ån kan namnet ha följt med vid flytten. Innebörden av ortnamnet Skallsjö förblir dock oklar. Nytt är att jag funnit en plats på byns marker, som bättre stämmer med språkforskarnas förklaring av ´ö´ (och kanske även för förleden) än vad som gäller för den kända byplatsen nära gamla kyrkans ruin. 




 

tisdag 18 maj 2021

Ortnamnet Skallsjö krävde en expedition

Oviss namngrund för Skallsjö by och socken

För by- och sockennamnet Skallsjö, Lerums kommun, har jag läst tolkningar vilka förefallit mig tveksamma. Sådana inbjuder till prövning teoretiskt och praktiskt. På kartorna söker sig blicken först mot platsen för Skallsjö kyrka. Snart inser man att det fanns en tidigare kyrka efter landsvägen c:a 3 km närmare Lerum. Där finns kyrkoruinen kvar på på ursprungliga Skallsjö Bys marker. 

Klart är att sjö i namnet knappast kan vara ursprungligt. Vid byn med dess åker och äng finns ingen sjö. Vid Stommen finns dock en rund damm, en vattenfylld håla i det isälvssediment som täcker hela området mellan bergen i söder och norr. Den ligger vid kanten av den brukade marken utan kontakt med byvägen tillika landsvägen mellan Göteborg och Alingsås, alltså föregångaren till dagens motorväg benämnd E 20. De äldsta handlingarna visar att namnet skrevs Skals -ö och -öja.


Byns läge

Centrala Skallsjö by i nutid. Skärmklipp 2021-05-11 från Topografiska webbkartan, Lantmäteriet 

Kartans höjdkurvor väster om gula åkermarken vid kyrkoruinen visar att Skallsjövägen från gården Ållan höjer sig 25 meter. Byn ligger verkligen upphöjd över marken i väster, och även gentemot lägre liggande terräng på Floda Säteri utanför kartbilden i öster. ´Ö´ har i vissa ortnamn tolkats som "låg  fastmark vid vatten". Men kan detta byläge ha setts som sådant eller som en riktig ö? Knappast, då läget är högt och egentlig sjö saknas.

Storskifteskartan här nedan kom jag först senare att ta del av hemma vid datorn.

Skärmklipp från Skallsjö Bys Storskifte över inägorna 1769. Lantmäteriets Historiska kartor

Landsvägen hade på 1700-talet samma sträckning som nutida Skallsjövägen. Gårdarna var tydligen redan i detta spridda läge när storskiftet över åker, äng och hed kom till. Åkrarnas läge tyder på att en  byplats tidigare funnits vid vägkorsningen vid Västergården. Vägen norrut anges på kartan som prästeväg mellan Lundby och Skallsjö kyrkor.

Gårdslägena: 
A  Västergården    B Skattegården    C Stommen    D Ekeberg    E Heden . 

Åkerjorden angavs vid förrättningen som fin sandjord med klappersten. Ängarne i nordväst har postglacial finsand enligt SGU´s Kartvisare över jordarterna.

Vandringen upp i ´skalet´, passet


Skärmbild över äldre och nyare väg (E 20) genom "skalet" mellan Knavraås vid Säveån och Nääs. Vägsträckan är 7 - 8 km. Skalets, passets, högsta punkt är vid Skallsjö högar vid kröken av gamla landsvägen mitt i bild. Texten Skallsjö är vid nya kyrkan. Topografiska webbkartan Lantmäteriet  

När jag med bil åkt motorvägen från Lerum mot Alingsås har jag lagt märke till den långa stigningen vägen följer från Säveån upp i en sidodal. Gamla landsvägen har skymtat på några ställen. Tanken väcktes att denna sidodal kunde vara ett "skal" efter fornsvenska "skardh".  

Skärmklipp från Svenska Akademiens ordbok, webbsidan SAOB.se 2021-05-13

Misstanken att förleden i Skallsjö kunde vara "skal" ledde till en vandring på gamla vägen; från bron nedan Knaverås med stigning halvannan kilometer till Ryggebol, sedan plant och något utför nästa kilometer. Där Skallsjö By tar vid stiger vägen kraftigt upp till Västergården 750 meter bort. 
Där motorvägen skurit av den äldsta vägsträckningen före Ryggebol fick jag följa omläggningen av landsvägen i tunnel under nykomlingen E 20. På andra sidan motorvägen finns en kort bit av äldsta vägen kvar. Se fotot nedan. 

Övergiven sträckning på gamla landsvägen vid Ryggebol. Den nedsänkta motorvägen skär av bortom vägslutet. Eget foto 2021-05-09

Skattegården visade sig vara en välbehållen hembygdsgård.

Skallby Skattegård, nu hembygdsgård i Skallsjö. Eget foto 2021-05-09

Vid kartans Stommen skådade jag den damm, som storskifteskartan sedan gav mig namnet på: Rudesjön. Gården Stommen finns inte längre. Huset söder om dammen är på Stoms tå, d v s strax utanför stället där förr ledet fanns mellan inägorna och utmarken.

Nästa anhalt blev vid kyrkoruinen, där väggarna är under reparation. Inträngande vatten i murarna hotar ständigt leda till frostsprängning.

Ruinen efter Skallsjö gamla kyrka repareras för att hindra regnvatten att tränga ner i muren. Eget foto 2021-05-09

Från kyrkoruinen stiger fortsatt landsvägen mot öster. En milsten passerades, utsatt som milpåle 1769. Kommen till krönet på stigningen får jag se några märkliga kullar av sand och grus. De ligger på ett pärlband till höger om vägen. Tydligen en grusås. Nu är åsen bebyggd med villor. Gatorna i anslutning är Skallsjö Högars väg, Offerplatsvägen och en stig får heta Fornminnesstigen.


Vid skrivbordet visar mig storskifteskartan sedan att ytterligare en höjd fanns till vänster om vägen. Den låg där motorvägen nu drar fram.  

Skallsjö Högar. Skärmklipp från Geometriska Chartan över Storskiftet Skallsjö By 1769. Lantmäteriets Historiska kartor


Förleden

Landsvägens högsta punkt vid Skallsjö högar ligger 100 m ö h. Vid Säveån är nivån 30 m ö h. Det är alltså fråga om en betydande stigning på den knappt 4 km långa sträckan. Min förhandsuppfattning att landsvägen följer ett "skal", ändras inte efter att jag besett landskapet. Detta skal och de märkliga Skallsjö Högar blir intressanta i funderingarna på ursprunget till namnet Skallsjö. 

"Ortnamnen i Älvsborgs län", 13, 1908, s 102: "F. led. torde vara gen. av ett mansn., väl snarast av det från fno. och isl. såsom tillnamn kända skalpr ´slida´; jfr skrivningen Skalfzö 1529. S. led. är fsv. pl. öia(r), senare ö(a), av ordet ö i den i Vgtl. förekommande bet. ´upphöjning över sank mark´. Byn ligger å en sådan. Redan tidigt har emellertid Skal(f)s-ö omtolkats till Skall-sjö."

Svensk Uppslagsbok specificerar förledens betydelse till ´svärdslida´: "Namnet efter förra kyrkbyn, skrevs 1421 Skalsö, 1445 Skalsöja. Förleden har tolkats som gen. av ett personbinamn, svarande till fvnord. skálpr, svärdslida, även brukat som namn. Efterleden är eg. former av ö i bet. upphöjning över omgivande terräng, särsk. sankmark.".

Forndanskans scalp betydde ´svärdsskida´ och i dansk dialekt finns betydelsen ´ärtskida´ för skalp (SAOB.se). Här slår mig tanken att om förleden inte är efter en person som kallats svärdslida passar betydelsen ärtskida ganska väl in på raden högar i Skallsjö Högar. De ligger på rad som ärtorna i en ärtskida! Men är ärtskida troligt som ingående i ortnamn? Då fornengelskans scalp betyder ´skalle, skalp´, sannolikt utifrån forndanskan (SAOB.se), synes det mig att tolkningen ´skalle´ i detta fall ligger närmare till hands än svärdslida. Endast i ett fall finns stavningen med ´f´ dokumenterad: "i skalfsö soken" 1529, 3/10, i Gustaf I:s reg., s 138 f.

´Skalle´ eller bygdemålsfärgat ´skall´ har också använts om hjässa eller topp på berg och kullar samt på kala och obevuxna backar och sandkullar. Skallsjö by låg ovanför en markant backe, på kanten av den terrass som isälven här lämnat ifrån sig. Branten kan ha liknats vid människans panna och det ovanför blir då hjässan, skallen.

SAOB kan också berätta att ´skall´ är några fiskarter, bl a ´mört´, vilket för tanken åter till den lilla Rudesjön vid Stommen. Finns ändå möjligheten att denna damm med dess karpfisk gett byn namnet?


Efterleden 

De tidigaste dokumenten har ´ö´ och ´öja´. Enligt Ortnamnsboken för Älvsborgs län skulle en fornsvensk plural öia(r), senare blivit ö(a). Då det är svårt att återfinna någon ö bland naturformerna i trakten vänds intresset mot de märkliga Skallsjö Högar. Upptecknaren L M Svenungsson antecknade uttalet 1938: skalʃøhøya med grav accent över andra ø. Kan inte h-hjudet föregående øya ha försvagats? Att namnet varit Skalshøya, d v s Skalls Högar.

Vi har också heden ´hei´, som möjligen kan ha varit namngivande, åtminstone i lekmannens funderingar. 


Trafikproblem i byn?

Vid eftersökningar i SAOB fann jag ett för mig obekant verb, ´skala´, vardagligt med betydelsen springa (fort), löpa, ränna o dyl men även fara eller köra fort (med fordon). Från Skallsjö Högar är vägen rak med svag nedförslutning i över 600 meter ner till det antagna gamla byläget. Ryttare och hästskjutsar som här ´skalade´ kom in med hög fart på byplatsen med stor fara för människor och djur. Förhållandet blev olägligt när de vägfarande blev fler och fler. Detta kan mycket väl vara anledningen till att gårdarna (förutom Västergården) är kända i utspridda lägen i ytterkanten av åkermarken. 

Dessa tankar kring namnet Skallsjö lämnar jag åt den intresserade att fundera på. Och kanske lämna egna förslag. Men ännu gäller det som L M Svenungsson skrev på Ortnamnsarkivets kartotekskort 1938:

Namngrunden är oviss.

torsdag 6 maj 2021

Att tömma en papperskorg är inget enkelt jobb

Styrformen NPM inom offentlig förvaltning

Traditionellt hade myndigheter inom resp område även medlen och förmågan att utföra tjänster till medborgarnas fromma. Den missnöjde medborgaren visste vart hon kunde vända sig för att lämna klagomål. Mindre saker kunde åtgärdas direkt. Större kunde kräva att medel tillfördes genom politiska beslut i framtida budget.  

Sedan flera årtionden dominerar däremot totalt New Public Management (NPM) inom kommunal och annan förvaltning. Kommunen, t ex Göteborgs Stad, är beställare av detaljerade specificerade tjänster. En utförare, ett entreprenörsföretag lämnar anbud och får uppdraget att svara för den aktuella samhällstjänsten under avtalad period. Kommunen måste inrätta en mängd tjänster för att följa upp och kontrollera hur entreprenören följer avtalet.

Många nackdelar med NPM har visat sig sedan styrformen slog igenom. Här vill jag ge ett dråpligt exempel vad som händer, eller snarare inte händer, då ansvarsfrågan är oklar. Myndigheter och entreprenörer bollar saken mellan sig som en het potatis. Ingen känns vid eget ansvar. Ingen är beredd att åtgärda saken ändå av praktiska skäl. Ingen kan komma överens med tjänstemännen på de andra stolarna så att fallet löses. Däremot kan många timmar ägnas åt skärmskådande, funderande , utredande och mejlande fram och tillbaka och vidare - allt utan att komma till skott.

Åskådningsexempel: En papperskorg och skräpet runtom

Själv har jag stångat min panna blodig mot en papperskorg! Den var full sedan länge så ljudet när pannan stötte i lockets plåt var dov. Skämt åsido! Korgen finns vid busshållplatsen Linnarhultsvägen B vid Gråbovägen i Göteborg. Västtrafiks bussar servar här invånarna i Linnarhult med kollektivtrafik.

När jag via Göteborgs Stads hemsida kontaktade stadens kontaktcenter för stadsmiljö och meddelade att korgen var full och behövde tömmas, startade en cirkus jag inte kunde ana. Den håller på än. Med reservation för att uppställningen kan innehålla något fel och att alla berörda tjänstemän och företag inte getts den uppmärksamhet de gjort sig förtjänta av är nedanstående vad som kommit till min kännedom.

Häng med i svängarna!

2020-12-14    Jag mejlar Gbg Kontaktcenter (KC) att korgen behöver tömmas och att mycket skräp runt om behöver tas om hand.
2020-12-15    Gbg KC mejlar till Västfastigheter Fastighetsförvaltning Hållplatsservice FB för att få jobbet utfört.
2020-12-15    Gbg KC mejlar mig att felanmälan är sänd till entreprenören i området.
2020-12-15    NN@vgregion.se mejlar okänt innehåll till Gbg KC.
2020-12-15    Gbg KC mejlar okänt innehåll till AA.
2020-12-15    AA mejlar svar till Gbg KC att saken är kollad med Västtrafik (VT), som menar att korgen inte är deras och man tror på Västtrafik att den inte heller är Trafikverkets (TV). Okänt vem som tömmer korgen. Den skulle kanske tas bort om ingen tömmer den?
2020-12-16    Gbg KC mejlar TV. Hållplatsen är utmed Gråbovägen. Antar att TV har möjlighet att besluta ta bort korgen.
2020-12-17    BB, TV mejlar svar till Gbg KC. TV ansvarar inte för papperskorgen på busshållplatsen. Ta kontakt med bussbolaget för drift av papperskorgar (länk lämnas till VT).

Inget händer.

2021-01-25    Jag mejlar Gbg KC en påminnelse och lämnar mejltråden från BB och bakåt. AA på Gbg KC väl insatt i ärendets tråd kan kanske reda ut ansvaret, föreslår jag. 
2021-01-26    CC på Gbg KC mejlar mig att korgarna ser ut att tillhöra TV, som nu har fått felanmälan.
2021-01-26    Jag svarar Gbg KC med kopia på tråden från BB att TV inte anser sig ha ansvaret.
2021-01 26    DD på Gbg KC svarar mig att byggledaren för renhållning på gatan vidhåller att TV har ansvaret. Därmed skickas ärendet till TV igen då de förvaltar ytan.
2021-01-26    CC på Gbg KC mejlar TV.
okänt datum   DD på Gbg KC mejlar okänd. Ingen av våra entreprenörer vill kännas vid korgen. Jag antar att ni får pröva om den ska tas bort då den är på er yta.
2021-02-05    BB på TV mejlar VT (kopia till DD på Gbg KC). Ärendet om full korg mottaget, överförs till VT och stängs hos oss. Infon meddelas vår projektledare i underhållsområdet för kännedom.
2021-02-08    VT mejlar TV. VT tömmer inte papperskorgar på hållplatser. I detta fall har Gbgs Stad ansvaret. Gråbovägen är statlig enligt NVPD-verktyget och tillhör därmed TV. VT citerar sin text på sin hemsida: "Trafikverket ansvarar för hållplatserna vid de statliga vägarna".
2021-02-11    BB på TV mejlar Gbg KC. Ser ut som ansvaret att tömma papperskorgar ligger på Gbg Stadsmiljö. Tidigare anställd projektledare vid TV säger att om han inte minns fel så köpte han upp detta underhåll för ett antal hållplatser (utöver de TV själva har hand om). "Dessa skulle Ponf (Gbg Park- & Naturförvaltningen) tömma och det finns/fanns en lista med vilka hållplatser det gäller." Det är alltså inte TV som tömmer dessa, betonar BB. Att korgen blir full beror på koloniområdet intill. "Just denna papperskorg är välkänd." 
2021-02-11    BB på TV mejlar mig att Gbg Stadsmiljö är ansvarigt. Vi har meddelat dem för hantering.

Inget händer

2021-03-30    Jag mejlar en påminnelse till Gbg KC och sänder med nytagna foton som visar ett papperskorgslock som inte går att stänga och skräpdensiteten intill. 




2021-03-31    FF på Gbg KC mejlar mig att ärendet är sänt till vår entreprenör i området, d v s Västtrafik infrastrukturutveckling, som ansvarar för tömning av papperskorgar utmed TV´s leder. Vad gäller nedskräpningen vid trappan är våra uppgifter att TV har ansvaret utmed dess leder.  Städärendet tar vi därför vidare till TV.
2021-04-08    Jag mejlar Västtrafiks ledning (bifogar foto) och frågar om Linnarhultsbornas upplevelse av skräpet vid deras busshållplats Linnarhultsvägen B ligger i linje med den reseupplevelse som Västtrafik önskar ge sina resenärer.
2021-04-10    Västtrafiks ledning svarar inte på min fråga. GG på VT mejlar att VT inte tömmer papperskorgar på hållplatser. Gbg Stadsmiljö ska göra det.  
2021-04-11    Jag mejlar Gbg KC och ifrågasätter att Västtrafik infrastrukturutveckling är stadens renhållningsentreprenör. Varför inte ta bort korgen om inte tömning kan ordnas? Jag avslutar med Moment 22-hälsning.
2021-04-12    Gbg KC mejlar mig. Tömning av korg vid läge B är taget till vår entreprenör. Ytan har denne inte hand om. Är korgen fortfarande full?
2021-04-12    Jag svarar Gbg KC. Självfallet
2021-05-06    Jag mejlar på nytt till Gbg KC, denna gång om att papperskorgarna vid både läge A och B är fulla och behöver tömmas.

Något har ändå hänt till sist. 

Idag 2021-05-06 är skräpet vid trappan borttaget liksom det skräp som fanns vid GC-vägen bakom hållplatsen. Utföraren är okänd av mig, men jag misstänker entreprenören för stadens trafikkontor. 

Papperskorgen är fortfarande full. 

Reflektion  

Alla dessa tjänstemän gör förmodligen ett gott jobb utifrån sina instruktioner. De styr, kontrollerar och ger anvisningar. Men vad åstadkommes? Och till vilken kostnad?

Jag tänker på landets renhållningsarbetare. Deras arbete är ofta smutsigt, tungt, dåligt betalt och många tvingas acceptera att statusen i andras ögon är låg. De anses utföra ett enkelt jobb. Ett sådant som enligt vida spridd politisk uppfattning lämpligen kan utföras till ännu lägre timlön så att fler kommer i jobb. 
Ja, renhållningsarbetare är billiga, men så effektiva. På bråkdelen av all nedlagd tjänstemannatid skildrad här ovan lyckades några ta hand om allt skräpet i närheten av papperskorgen. De utförde!

Och är beredda att ta sig an papperskorgen - bara de får! 

Släpp arbetarna loss!