De svenska gränslistorna av 1554 och 1603 nämner Lyssahall resp Liusehall som märket närmast (norr om) Store Fyllemyst. Kalén skrev att förlederna i namnen otvivelaktigt bär en form av Lövsjöns "riktiga" namn i vilket adjektivet ljus eller dialektens lys ingår.
Namnen är utdöda och märkena kan inte med full säkerhet placeras. Kalén antog dock att det bör vara på den skarpt uppstigande höjden söder om sjön. Den heter nu Ulvås, vilket kan jämföras med den danska listans namn 1555, Wulua aassaknalla. Det skall utläsas Ulvås knall (eller knallar). Åsen har två höjder och dagens gränsvinkel är en bit ned i nordsluttningen av den norra.
Gränsområdet söder om Lövsjö. Från Topografiska kartan 2020-09-10. Lantmäteriet
Karlsjö skrev att Ljusahall anses vara en stenhäll i Lövsjö vars klara vatten sannolikt återspeglas i namnet. På Falks karta från 1713 såg han gränsen passera en holme, Skarhallen, i sjön. Stavningen är dock här osäker lägger jag märke till då vikningen av kartan tyvärr döljer en del av texten. De fem sista bokstäverna verkar vara -alten. Sockenbestämningen för Förlanda socken 1798 har namnet Skårbulten.
Från Falks krigskarta 1713. Lantmäteriets Historiska kartor
Den aktuella holmen är den lilla holmen på vyn över Lövsjö. Fotot är taget från den plats där stenmuren uppifrån Ulvås når stranden av Lövsjö.
Gränsmärket Skårbulten eller kanske Skarhalten på holmen i Lövsjö. Kan också ha varit Ljusahall. Eget foto
Vid gränsvinkeln på norra delen av Ulvås finns en stenmur i gränsen norrut. Stenmuren bildar efter c:a 7 meter en svag vinkel till vänster. Vid vinkeln, inbyggt i muren, finns ett femstenarör! Detta var för Kalén och Karlsjö okänt. Hans Wedberg och jag upptäckte det efter att ha strävat på uppför Ulvås branta västsluttning. Vi är dock inte de första som känt till existensen. Lars-Göran Bengtsson i Horred, väl känd i dessa skogar, visade sig vid samtal också känna till det. Det är inte så lätt att uppfatta då det delvis spridits ut och stenar flyttats i samband med bygget av stenmuren. Den vinklade avslutningen på stenmuren avser väl att visa hur gränsen ändrar riktning mot märket Store Fyllemyst.
Hans undersöker femstenaröret vid gränsvinkeln på Ulvås. Eget foto
Femstenaröret sett från väster. Eget foto
Platsen för femstenaröret är inte en fix, d v s bestämd, punkt. Inget naturföremål är knutet till platsen. Då det står i sluttningen mellan Ulvås´ norra "knall" och Lövsjö kan man våga sig på gissningen att placeringen är resultatet av en kompromiss. Svenskarna kan ha hävdat holmen i sjön och danskarna högsta åsen längre söderut. Man kan ha mötts i sluttningen däremellan. Detta väcker tanken att i så fall kan gränsvinkeln med märket Store Fyllemyst också ha varit utsatt för viss förskjutning. Om danskarna förlorade lite terräng vid Ulvås jämfört med egna ståndpunkten bör man istället ha vunnit något uppe på Svalås. Tjärnet Mörka-Per kan ha varit balanspunkten vid sådana beräkningar och avväganden. Någonstans i domböcker och arkiv vilar kanske beskrivningen av när och hur femstenaröret på Ulvås kom till.
