måndag 23 maj 2016

Gränsmärken och gammal lag, Grågås (4)

Mer om fågeln

Ett slarvfel från första delen behöver rättas till. Grågåsens latinska namn är anser anser och inget annat. Det finns även anledning att skriva mer om fågelns häckningsområde, vilket jag tidigare hastigt gick förbi. 

En hastig titt på en småskalig karta ledde mig att avföra grågåsen från sydvästra Sverige. Den förekommer här, om än inte i samma mängd som i Östersjöns kusttrakter och skärgård. Källorna på internet ger mycket varierande uppgifter för fågelarten. En anledning kan vara att de härrör sig från skilda tider och skilda länder. Svårigheten att fånga verkligheten för arten torde bero på att populationen varit utsatt för stora svängningar. Så var fågeln nästan utrotad i landet vid 1900-talets början och fridlystes därför. På senare år har den återhämtat sig stort. 

Uppgifterna om flyttningsmönstren skiljer sig mycket åt. Vissa uppger Spanien som grågåsens vinterställe, andra Nederländerna eller anger att vissa individer stannar i Sydsverige vintertid. Det allt varmare klimatet leder antagligen till att flyttmönstren förändras. Klart är att grågåsen anländer tidigt om våren och stannar långt in på senhösten. 

Hur vill då fågeln ha det kring sig? Den vanligaste biotopen verkar innebära betade ängar nära havet och större sjöar. Men den kan också sprida sig till mindre sjöar, mossar och hedar. Den bygger ofta boet på holmar och mindre uddar gärna på en liten höjd med utsikt över vattnet. Trängsel har lett till bobyggande även inne i rörvass. Den verkar dock inte vara de stora skogarnas och bergstrakternas fågel, vilket visas av Artdatabankens inrapporterade observationer. Reflektionen blir att ortnamn med grågås i dessa senare terrängtyper knappast kan höra samman med förekomst av andfågeln.  

Alla tamgäss härstammar från grågåsen. I Skandinavien har hållits gäss i 3000 år. Tamgäss lär sig vilka som är "husets folk" och agerar vakthundar när utomstående närmar sig.13) Ett intensivt kacklande blir då resultatet.

En brist i undersökningen av ortnamnen med grågås är att ännu inte besök på platserna kunnat göras. En sådan med efterföljande redovisning av fördelningen på skilda typer av gränsmärken, såsom rösen resta av människan, gravar från forntiden, naturliga flyttblock, resta hällar o s v vore värdefull. Därtill skulle en genomsökning även av gås-namn troligen öka på förrådet av gränsmärkesnamn.

Några kompletteringar

I föregående inlägg nämndes under Värmlands län Grågåsen, en holme i Lurö skärgård. En sökning i Fornsök på Riksantikvarieämbetet ger ett kummel (sjömärke) längst i norr på ön. Måtten är 1 x 1 meter med 0,4 meter i höjd. Inventeraren har observerat ännu ett möjligt kummel 1 meter åt NO. För min del kan jag tänka mig att detta kan vara en ´utliggare´, en ´visare´ utvisande att gränsen mot Kyrkskärgården 1:1 löper i sundet mot öster.

Fornsök ger också ett intressant fynd av ett gränsmärke i förlängningen av Grågåsens gränd, numera Gåsgränd i Gamla stan, Stockholm. På huset Västerlånggatan 27 är uppsatt en stentavla från år 1680, 1 x 0,3 meter illustrerad med krona, riksäpple och grip. Texten anger platsen för dåvarande skillnaden (gränsen) mellan landskapen Uppland och Södermanland. Huset på Västerlånggatan ligger där Gåsgränd ansluter till Västerlånggatan.14) Tavlan är uppsatt i husets SV hörn, till vilket parallellgränden Överskärargränd faktiskt ännu närmare ansluter.15) På en 1800-talskarta "Vägvisare inom Stockholm af T. v. Mentzer På P. A. Huldbergs förlag", digitalt i Lantmäteristyrelsens arkiv, är dåvarande länsgränsen Uppland-Södermanland inritad. Från Riddarholmskyrkans norra sida går den i rät linje förbi stentavlan på Västerlånggatan 27, fortsätter genom Börsen (rådhuset) och löper ut i Saltsjön med sikte på Skeppsholmsbrons sydöstra fäste. Nu når den inte så långt då den i vattnet viker av söderut.

Magnus den godes saga 

I 15:e avsnittet talas det om hur kung Magnus hämnades efter sin fars, Olavs, död vid Stiklestad.16) "Kung Magnus lade under sig Vigga, som Hrut hade ägt och Kvistad som Torgeir hade ägt och även Egge och allt det gods som Kalv hade lämnat kvar [efter sin flykt ur landet]. Även många andra ägor som hade tillhört dem ur bondemanskapet som stupade på Stiklestad lät han lägga till kungsägorna. Han bestraffade även hårt många av de män som hade kämpat mot kung Olav i den striden. En del drev han ur landet och av en del tog han mycket gods och för en del slaktade han all boskap."

Bönderna började bli missnöjda och talade om att han bröt de lagar som kung Håkon den gode stiftat. Tolv vänner till kungen beslöt att man måste föra fram missnöjet till kungen och varna honom för annalkande uppror. Sigvat skald utsågs för uppdraget. I den flock, nu 16:e avsnittet, som kallas Bersöglisvisor blandade han beröm och lojalitet med frispråkigt tal om kunglig framfart och trogna bönders missnöje härmed. Konspirationen är nära, kungen måste lyssna. Sigvat uppger att alla säger samma sak: "Min konung lägger sitt folks arvejord under sig" och "Den som efter svärdsdom släpper sitt fadersarv till konungens fogdar kallar med fog detta rån."

Efter denna varning betedde kungen sig väl. Kungen kom med sina klokaste män överens om sina lagar. Sedan lät kung Magnus skriva den lagbok som fortfarande används i Trondheim och som kallas Grågås. Så långt sagan.

Berättelsen visar att bakgrunden till lagstiftningen är behovet att skydda böndernas gamla rätt till sina gårdar. Kungen hade en tid gått över gränsen genom beslagen. Rätten i landet behövde upprättas på nytt.

Egendomarna, gårdarna, skulle värnas. Gränserna för bondens ägande behövde respekteras. Tydliga gränsmärken har ett värde i sådant sammanhang, vilket visas t ex av Nils Ahnlund som skriver om begreppet mansganga. Det innebar att då ägandet av mark skulle förändras gick män runt området för att fastställa dess gränser.17) I Jämtlands och Härjedalens diplomatarium 14 (1303): "locum quendam et illi loco circumiacentia scilicet unum mansgangu" Sammanhanget var den första ärkebiskopliga jordupplåtelsen omkring 1280 för det nya resandehärbärget i Stugun. Hälsingelagen har regeln att nybyggaren "må gå (ganga) kring intagan och sätta märken kring den med två vittnen, och det skall vara hans laga intaga".18)

Gränsmärken som symboler och värn för äganderätten

Tankar har tidigare lagts fram att namnet Grågås för lagboken med Frostatingslagen skulle kunna vara att den var skriven på gåsskinn, att den var skriven med gåspenna eller att den helt enkelt var gammal och "grå", särskilt i jämförelse med ärkebiskopens ljusa och vackra Fagurskinna. Till dessa förslag vill jag nu lägga lagens och lagbokens betydelse för gränsers upprätthållande och respekt.

Ordet gräns med varianter används i flera germanska språk. Det uppträder i tyskan på 1200-talet.19) Ursprunget är gammalslaviskt och närmast från äldre polska granica. Detta ord är en avledning från panslaviska grani, grana eller grand som betyder "arm, hörn eller kant". Från dess betydelse av hörn och kant har så ´gränslinje´ utvecklats.20) Ordet granne har också släktskap med dessa.

En stavning som graenzs e dyl skulle för en skrivare obekant med ordet kunna ha för slutleden lett tankarna från tyskans Ganz och latinets anser till gås och så grågås. Men det är kanske ändå inte så troligt att ordet från tyskt område redan före 1260-talet flutit in i någon av källorna för bevarad handskrift med Magnus den godes saga.

Gränsrösen i sten kan föra tanken till de vårdkasar med rest trä, som sattes upp i forntiden på höga berg för att i orostider kunna antändas och föra budskap vidare till andra bygder. Slutleden kas(e) påminner om gås. Grågås som gråkase?, blir ännu en tanke som smyger sig på.

Gränsmärken skall vara garanter (från franskan) utvisande var gränsen går. De män som deltog i gamla tiders gränsförrättningar, intygade (garanterade) gränsens och märkenas rätta läge. Gränsstenar restes i rösen, säkerligen främst för att de skulle avvika från naturliga stenar och så lätt kunna identifieras i långliga tider. Kan grågås ändå mer eller mindre skämtsamt ha använts som beteckning för en rest gränssten p g a dess likhet med fågeln så benämnd? Fågeln, då tänker vi på den tama varianten, har samtidigt fullgjort det av människan givna uppdraget att genom sitt kacklande varna gårdens folk för potentiellt fientliga främlingar. Därtill har gäss vanan att i gåsmarsch framtåga en och en  i en (lång) rad.21) I gränslinjerna följer på ett liknande sätt det ena gränsmärket på det andra i en lång kedja.

Från grågås för den resta gränsstenen skulle sedan beteckningen ha kunnat överföras till gränsmärken av annan karaktär. Ett namn som dock inte fick en tydlig förankring i skriftspråket och därför inte av eftervärlden blivit rätt förstått. Så är min tanke.

Lagboken hade med grågåsen (gränsmärkena och fågeln) den närliggande uppgiften att skilja den enes rätt från den andres i juridisk och geografisk bemärkelse. Ute i marken gav gränsmärkena tydligt besked. På gårdsplanen jagade gåskarlen inkräktare och vid tinget utgjorde lagboken Grågås den fasta grunden vid avgörandet av skiljaktigheter. Skäl kan därför finnas för just den beteckningen på lagboken i Trondheim.

Men ändå ansluter jag mig kanske på nuvarande ståndpunkt till sist ändå till ett av de tidigare givna förslagen, nämligen den att lagboken kan ha fått sitt namn efter ett grått (gammalt och oansenligt yttre). Flera andra handskrifter verkar ju ha benämnts efter utseende och skick, t ex Fagurskinna och Morkinskinna.

Slutord

Kommen här till undersökningens slut måste jag erkänna att frågetecknen kvarstår. Anledningen till namnet Grågås för lagboken liksom för namnen på vissa gränsmärken förblir dunkel. Jag får nöja mig med att ha kunnat peka på vissa möjliga samband. Nöjsam var mig denna självpåtagna uppgift. Behovet att få veta var drivkraften.

Härifrån kan den med större kunskaper än vad jag besitter och därtill med rätt intresse gå vidare i de ständiga ansträngningarna att finna svar på tillvarons gåtor.

Noter:
13) Enligt anslag vid hägnet med Ölandsgås i Slottsskogen, Göteborg 2016-05-08
14) En sökning på "Västerlånggatan 27, Stockholm" på Hitta.se ger en möjlighet att i "Gatubild" se huset, tavlan och grändernas anslutning till gatan.
15) Stockholmskällan - ett samarbete mellan museer, bibliotek och arkiv - har ett foto av stentavlan.
16) Sturluson, Snorre: Nordiska kungasagor 3. Magnus den godes saga, s 35-38, översättning Karl G. Johansson, Fabel bokförlag. Stockholm 1994
17) Ahnlund, Nils: Jämtlands och Härjedalens historia 1. Intill 1537, s. 441 Stockholm 1948
18) Idem. S. 442 Tolkningen enligt Holmbäck-Wessén: Svenska landskapslagar III, s. 377
19) Tyska Wiktionary: https://de.wiktionary.org/wiki/Grenze, hämtat 2016-05-17
20) Theresa Elze på bloggen flaschenpost vid Leipzigs universitet, hämtat  2016-05-17
21) SAOB spalt 3373

tisdag 10 maj 2016

Gränsmärken och gammal lag, Grågås (3)

Så fortsättes med genomgången av ortnamn möjliga att knyta till gränser och gränsmärken.

Jönköpings län

Först ser vi på *Grågåsahall, en gränssten som finns beskriven till 1747 enligt kartotekskortet. Den skall ha utmärkt gränspunkten där Dörarps socken, Sunnerbo härad, Kronobergs län möter Tånnö och Hångers socknar, Östbo härad, Jönköpings län. Platsen är Färjansö i sjön Vidöstern och återfinns på ek. karta Rolstorp5D5i från 1952.

I Kävsjö socken, Östbo härad finns Grågåsamaden, åkermark och mossodling. Se ek. karta Kävsjö6D1h från 1955. Här ger inte kartbilden någon säker vägledning. Visserligen kan den odlade marken sägas avgränsas av två skiftesgränser, men det är oklart var viktiga gränsmarkeringar finns. Möjligen kan gränslinjen SO om maden vara den jag söker. Den utgår från triangelpunkt vid röse och fornminne vid Rörstorp i NO och utgör en viktig baslinje för flera skiftesgränser sträckande sig mot NV. Där skiftesgränsen från madens norra kant korsar landsvägen längre västerut finns också en väghållningssten, vilken är registrerad som fornminne av Riksantikvarieämbetet.

Så över till Västbo härad. I Reftele ligger Grågåsamossen, som hittas på ek. karta Väcklinge5D7d av 1955. På norra sidan vinklar en skiftesgräns. Till samma plats ansluter ännu en skiftesgräns. Förmodligen finns här det gränsmärke som har orsakat namngivningen av mossen. Men även detta fall är tyvärr oklart.

I Bredaryds socken i samma härad är flera öar ute i en stor mosse avgränsade med skifteslinjer runtom resp ö från den angränsande mossmarken. Denna är till stor del ianspråktagen för torvupptagning. Två av öarna heter Grågåsö, Stora och Lilla. Karta är ek. karta Lappebol5D8f från 1955.

Som helhet bekräftar inte beläggen från Jönköpings län min hypotes lika tydligt som de tidigare redovisade namnen. Men låt oss inte nedslås utan gå vidare till Värmlands län,

Värmlands län

Här är namnen koncentrerade till Säffle kommun. Flera finns på Värmlandsnäs och i Lurö skärgård i Vänern. 

Grågåsdalen är en dal på östsidan av Värmlandsnäs, i Ny socken, Näs härad. Kartan är ek. karta Örö10D1a från 1964. Dalen ligger strax norr om sockengränsen mot Botilsäter, likaså i Näs härad. Dalen torde ha fått sitt namn efter det bronsåldersröse, som ligger på Kroksnäs udde vid Vänern. I röset är ett femstensrör uppsatt upplyser Riksantikvarieämbetets Fornsök. Röset ligger 12 meter NNV om dagens sockengräns. *Grågås Sten är omnämnt som östligaste råmärke 1654, säger kartotekskortet. Här betraktar jag identifikationen mellan gränsmärke och benämningar som klar. Eller syftar Grågås Sten egentligen på själva bronsåldersröset? Det skulle kunna öppna för att grågås på något sätt avser urgamla artefakter, förhållanden; då kanske från tiden innan kristendomen?

Ön längst uppe i NV i Lurö skärgård, Eskilsäter socken, Näs härad, heter Grågåsen, angiven som holme/skär. Här krävs två kartblad: Ek. karta Lurön9D4a och Vithall 9D5a, båda från 1963. Norr om Grågåsen visar kartan ett bredare stråk med öppet vatten i denna arkipelag fylld av öar och holmar i varierande storlekar. I detta sund löper fastighetsgränsen som avgränsar Lurö gentemot Kyrkskärgården 1:1 i norr. Det är möjligt att Grågåsen har ett gränsröse eller att själva holmen har setts som Lurös gränsmärke i NV.

Vi lämnar Värmlandsnäs för Svanskogs socken i västra kommundelen. På ek. karta Källbyn10C3d från 1966 finner jag Grågåstjärn i kuperad skogstrakt. En skiftesgräns passerar tjärnet kanske 40 meter söder därom. Möjligen finns på denna en gränsmarkering.

För Värmlands del får några lokaler ännu betraktas som oklara, men de två förstnämnda ovan ger en klar uppgift om att vi följer rätt spår.

Stockholms län

Stockholms stad har namnen *Grågåsen, Grågåsens gränd och Grågåsgränd i Gamla stan. N. Ahnlund skriver att gatan Gåsgränd förr hette Grågåsens gränd efter hustru Ragnhild Grågås, som bodde där åren kring 1500 10). 

"Gragasenne grendh" omtalas 1492 och några år senare används beskrivningen "nest nordan hwstrv Ragnil Gragasonne gardh"11). År 1506 omtalas en gård "vestan mwr belegen nest offuan Ragnildh Gragassan gardh"12).

Ingen förklaring lämnas till bakgrunden för Ragnhilds andranamn. Från kartotekskortet för *Grågåsen antecknar jag: "westhen mur offuan fför graagasen", vilket ska vara hämtat från 1494 22/9 Sthlms jordeb. 1474-98, s. 258. Dessa två äldsta omnämnanden, från 1492 och 1494, gör det möjligt enligt min uppfattning att där har funnits gränsmärke efter vilket hustru Ragnhild har fått sitt namn.

Grågåsen i stadsbebyggelse

En sökning i Lantmäteriets ortnamn på ´grågås´ger i tillägg till de flesta redan behandlade namnen även ett antal Grågåsen i stadsbebyggelse. Upphovsrätten till kartmaterialet: ©Lantmäteriet. Samtliga återfinns som traktnamn (förmodligen ofta kvartersnamn) uppe i höjdlägen. Fågeln grågås kan leva i skilda biotoper, men höga berg långt från vatten och öppna gräsytor tillhör inte dessa. Namnen är troligen i de flesta fall unga, men kan i vissa fall anknyta till en äldre beteckning för t ex ett gränsmärke. En namngivning där ett antal närliggande kvarter har fått fågelnamn vid stadsplaneringen är även möjligt.

Städerna med dessa namn är: Stockholm, Södertälje, Vaxholm, Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna, Mölndal, Falköping, Skellefteå och Hässleholm.

Norge

På liknande sätt ger en sökning i karttjänsten på www.norgeskart.no ett antal gatu- och vägnamn. Välj karttjensten ´Fastmerker´ och sök på ´grågås´. Liksom för de svenska namnen i stadsbebyggelse går jag här förbi dessa, uppräknade under "adresser". En utredning av bakgrunden för dessa namn kräver en fördjupad undersökning med nedslag i annat material. Istället tar jag mig an ortnamnen under "objekter".

För att börja inte alltför långt från svenska gränsen görs första uppehållet väster om Edaskogen. Grågåsmyra ligger där sockengränsen mellan Eidskog och Sør-Odal kommuner passerar. En fullt möjlig ´gränsmyr´.

Samma namn återfinns i Åsnes kommun i Hedmark fylke . Denna myr ligger i passet mellan de tvenne Salberget i N och S. Här passerar den den gamla Finnvegen ner till huvudbygden. En fastighetsgräns passerar myren men oklart om denna gräns avses. Andra gränser finns inte alltför långt undan.

Trysils kommun har de varandra närliggande Grågåsmyra och Grågåskølen. Gränslinjen för vad som förefaller vara ett naturreservat korsar båda myrarna. Antagligen är namnen äldre än reservatet. Grågåskølen är nästan 1,5 km lång och därtill bred. Den ligger rakt nedanför den höga Granåsen, vilken har ett gränsmöte på toppen. Myren kan därför ha fått sitt namn efter att just den i motsats till de andra stora myrarna i trakten finns rakt framför gränsmärkeshöjden.

Grågåstjenn, Søndre och Nordre i Søndre Lands kommun är två mindre sjöar belägna i hög skogsterräng. En gränslinje tangerar den södra sjöns sydspets. Uppmätningen av denna gräns gav en gång en gränslinje vilken inte är helt rät. Detta förhållande tyder på att den har viss ålder.

För att fortsätta med naturnamn så har Kviteseids kommun ett Grågåsi, vilket är en hög ås med flergränsröse. Kartutsnittet i länken är hämtat 2016-05-10, upphovsrätt ©Kartverket, Norge.

Grågåstangen är ett mindre näs i havet beläget i Råde kommun, Østfold fylke. Här bör det vara lämplig mark för vår fågelart. Ett gränsmärke på udden skulle kunna tänkas om fastighetsgränsen mellan Søndre och Nordre Tasken förr löpte annorlunda än idag.

I Östre Totens kommun finns två lantbruk inom byn Narums område. De heter Grågås-Narum och Söndre Grågås-Narum. Dessa ligger vid Narums gräns i öster mot bl a Solberg. Namngivningen vid gårdarnas utflyttning från byläget kan ha skett utifrån läget mot något gränsmärke mellan byarna. Dessa gårdar ligger i en fullåkersbygd. 

Härmed avslutas denna korta och översiktliga genomgång av lättillgängligt kartmaterial. Förhoppningen är att läsaren ska ha fått uppfattningen att sannolikheten är stor för att ortnamnen med ´grågås´ i många fall på något sätt hör ihop med gränsmärken och gränser. I nästa avsnitt följer mitt avslutande resonemang.

Noter:
10) Ahnlund, N: Stockholms historia före Gustav Vasa, s. 470. Stockholm 1953
11) Stockholms gatunamn, s. 57, Tredje utökade och reviderade upplagan. Stockholm 2005, har uppgiften från Stockholms stads tänkebok 1483-1492, s. 612 och Tänkeboken 1492-1500, s 277
12) Stockholms gatunamn, s. 57, Tredje utökade och reviderade upplagan. Stockholm 2005, har uppgiften från Stockholms stads tänkebok 1504-1514, s. 139. 

tisdag 3 maj 2016

Gränsmärken och gammal lag, Grågås (2)

Vilka namn tyder då på beteckning knuten till gränsmärken och gränser?

I fortsättningen anger jag de länsbeteckningar som Institutet för språk och folkminnen har för ortnamnen i sitt numera digitaliserade kartotek


Älvsborgs län

Jag börjar i min hembygd med Grågås, ett skarpt utskjutande berg där sockengränsen mellan Dals-Eds och Töftedals socknar bildar en vinkel. Berget finns i Dals-Eds kommun, Vedbo härad. Det återfinns på ek. kartan Ringsmon9B9d från 1967. Till gränsvinkeln ansluter tre hemman. Enligt Gunnar Drougge4) skall en jägare ha sagt att "berget var så grått för det var ingen skog på det". Själv håller jag betydelsen som gränsmärke för mera troligt.

I Örby socken, Marks härad, Älvsborgs län, finns Grågåsastenen, angiven som ´terräng´på sitt kartotekskort. Namnet står intill gränsmötet där Torestorps socken skär in med en kil i Örby socken. Fyra hemman gränsar intill. Rätt ek. karta är Falghult6c4d från 1962. Viss uppodling verkar av flygfotot i kartan här ha förekommit tidigare. Det kan därför vara namn för ett boställe men i så fall förmodligen i sin tur taget efter en gränssten.

På Hunneberg, strax ovanför Västra Tunhems kyrka (Väne härad), ligger sjön Grågåsen. Se ek. karta Börsle8C3a av 1964. En god bit S om sjön, i Sköstorps klev, redovisar Riksantikvarieämbetets Fornsök5) ett gränsmärke. Märket uppges härstamma från nyare tid, d v s 1520 e Kr och senare . Beskrivningen i skannat dokument talar om en 0,85 m hög sten av kalksten. Av inskriptionen att döma är denna från senare hälften av 1700-talet. Den ligger där kronoparken Hunnebergs domäner avlöses av Fristorps och Sköstorps ägor. Trots avståndet från sjön finns anledning att starkt misstänka en koppling mellan sjönamnet och gränsmärket. 

I Skepplanda socken, Ale härad återfinns inne på Risveden såväl Grågåsevatten, Stora och Lilla samt den från dessa rinnande Grågåsebäck. Ek. kartan är Skogstorp7B6i. Skiftesgränser möts i kanten av av en mindre höjd strax SO om dessa Grågåsevattnen. Namnen kan hänga samman med detta gränsmöte men detta fall får än så länge sägas vara ett osäkert fall i jämförelse med de tre föregående.

Skaraborgs län

Vid tresockenmärket Bredhall möts tre socknar i Gudhems härad: Edåsa, Varola och Hagelberga socknar. Strax intill återger ek. karta Klagstorp8D3h av 1959 träskmarken Grågåsen. Mossmarkens närhet till gränsmärket ger anledning att förmoda ett samband.

Gudhems socken ståtar med flera sig närliggande lokaler. Torpet Grågåsen har åkerlyckan Grågåsalyckan i närheten och ett område med skola och småstugebebyggelse har också fått heta Grågåsen. Ek. karta Östra Tunhem8D1d från 1960 visar att platsen är en högslätt med angiven höjd 212 m. ö. h. Verkligt intressant är att här, nära en vägkorsning, förefaller tidigare fyra fastigheter ha mötts: Gudhem från N, Holmalund från S, Kölvatorp från V och Ambjörntorp från Ö. Kartotekskortet för åkerlyckan upplyser att Grågåsalyckan är åkern ikring Råneshall6).

Vi förflyttar oss så till Trökörna socken, Viste härad. Även Lantmäteriets terrängkarta visar här Grågåsemossen och Grågåsebergen S därom finner man på ek. karta Stora Bredäng8C2b utgiven 1964. Grågåsemossen Heröja, angett som "ö. o. bergskogsmark" på ett annat kort, bör avse samma trakt. I mossen löper fastighetsgräns mellan Karsbo - Tomten och Bodahult. Om inte det röse vi söker finns i mossen, kan det vara på berg i gränslinje S om, d v s i Grågåsebergen.

Grågåsehulan (-hålan) är en lägenhet och ett "sumpigt ställe" i Sundsmarken, Hassle socken i Vadsbo härad. För karta hänvisas till ek. Enåsa9D4i från 1960. Grannstället alldeles intill heter Björnesten, vilket kan ha fått sitt namn från en gränssten. Boningshuset i Grågåsehulan har ett trehemmansmöte precis i sin bakre vägg!

Göteborgs och Bohus län

I Kville socken och härad finns Grågås myr. Se ek. karta Hjälpsten9A1i från 1978. Tvärs över myren löper gränsskillnaden mellan hemmanen Hala och Hjälpesten. Strax S om myren vinklar den skarpt uppe på ett berg. Uppehållet i namnet kan tyda på att Grågås inte är själva myren utan något vid sidan om. Där antar jag ett gränsmärke i form av röse eller sten.

Med Grågåsvattnet, Stora och Lilla, har vi hamnat på Herrestadsfjället N om Uddevalla, på hemmanet Berg, Övr. i Herrestads socken i Lane härad. Här är ek. kartan Herrestad57NO från 1937. På kartan uppmärksammar jag en svag vinkel i hemmansgränsen rakt Ö om Lilla Grågåsvattnets norra sida. Här bör finnas ett gränsmärke.

Om vi förflyttar oss österut på Herrestadsfjället träffar vi på ett gränsmärke Grågåseberg, som hävdas redan 1554 HskH 29, s. 73 avskr: "i grågasebergeth, i grågåbergeth"7). Märket låg på dåvarande riksgränsen mellan Norge och Sverige, och mellan Torps socken, Valbo härad, Älvsborgs län och Lane-Ryrs socken, Lane härad i Göteborgs och Bohus län. Första gränslistan för denna gräns är från 1273. Karta är ekVassalenSO65 från 1937. Namnet är inte utsatt8) men det aktuella berget ska ha varit en av höjderna i eller nära den utsatta länsgränsen S om gården Höghult i Torp. Johan Kalén behandlar detta märke i Bohuslänska gränsmärken, s. 90-91, 1933. Han förefaller ha placerat märket där dagens sockengräns9) enligt terrängkartan gör en markant krök. Denna är c:a 1300 m. V om gränsmärket Tranemossefot, vilket Kalén anger s. 91. Han tillägger: "Namnet [Grågåseberg] tarvar ju ingen förklaring". Här kan jag inte hålla med honom.

Längre söderut, i Hjärtums socken, Inlands Nordre härad, hittar vi i skogsbygd stenblocket Grågåsen längst i V på hemmanet Muleröds marker. Nu är ek. kartan Hällungen39NO från 1937. Stenen skall ligga innanför Småmossarne enligt anteckning på kartotekskortet. Jag tolkar innanför som ´bortom´, sett från gårdsplatsen. Gården gränsar här till grannsocken. Gränsen var 1937 även länsgräns. I gränsen finns enligt kortet den stenen närbelägna Grågåsemossen, av vilket följer att man kan anta att Grågåsen är ett gränsmärke i socken- och fastighetsgränsen.

I havet finns två Grågåsholmen, holme på fastigheten Slängerumpan, Kville socken och härad och holme tillhörande Nolvik, Björlanda socken, V:a Hisings härad. Den första är ovanligt kal och rund, en kullig ö för området och den senare ligger i en bukt utanför Nordre älvs utlopp. Att dessa fått namnen efter fågelarten förefaller troligt. På ekonomiska kartorna saknas närliggande gränser. Det är ändå möjligt att bedömningen kan ändras efter sökning i annat äldre kartmaterial och lantmäteriakter.  


Hallands län

För detta län redovisas endast ett namn: Grågåsaviken, Det är en liten smal vik av Kattegatt visar ek. karta Ringenäs4C7b från 1969. Fastigheten är Villshärad, Harplinge socken i Halmstads härad. Alldeles söder om viken löper sockengränsen mot Söndrum ut i havet. Därför är ett samband namn och gräns troligt.

Så här långt

Genomgången av grågås-namn för de första tre historiska länen (nu bildande Västra Götalands län) och för det ännu bestående Hallands län, visar enligt min uppfattning att det finns goda skäl att gå vidare med hypotesen att namnen hänger ihop med gränsmärken och gränser. I nästa avsnitt fortsätter jag med platsnamn främst i Jönköpings län, Värmlands län och i grannlandet Norge.

Noter:
4) Drougge, Gunnar: Ortnamnen i Dals-Eds socken, s. 649 . Boken om Dals-Ed. 1977
5) Riksantikvarieämbetets webbplats: www.raa.se
6) Falbygdens museum förmedlar genom DigitaltMuseum ett foto av bautastenen Råneshall. Fornforskaren P. A. Säve har också skrivit om denna sten.
7) HSkH = Handl. rörande Skandinaviens historia 1 - 40. Stockholm 1816 - 1865
8) Vid senare gränsärende 1744 åberopades inget märke med detta namn, enligt Kalen, s. 91.
9) Kalén karta 4 s. 78 karta (märke 56)