Gränsmärken och gammal lag, Grågås (3)

Så fortsättes med genomgången av ortnamn möjliga att knyta till gränser och gränsmärken.

Jönköpings län

Först ser vi på *Grågåsahall, en gränssten som finns beskriven till 1747 enligt kartotekskortet. Den skall ha utmärkt gränspunkten där Dörarps socken, Sunnerbo härad, Kronobergs län möter Tånnö och Hångers socknar, Östbo härad, Jönköpings län. Platsen är Färjansö i sjön Vidöstern och återfinns på ek. karta Rolstorp5D5i från 1952.

I Kävsjö socken, Östbo härad finns Grågåsamaden, åkermark och mossodling. Se ek. karta Kävsjö6D1h från 1955. Här ger inte kartbilden någon säker vägledning. Visserligen kan den odlade marken sägas avgränsas av två skiftesgränser, men det är oklart var viktiga gränsmarkeringar finns. Möjligen kan gränslinjen SO om maden vara den jag söker. Den utgår från triangelpunkt vid röse och fornminne vid Rörstorp i NO och utgör en viktig baslinje för flera skiftesgränser sträckande sig mot NV. Där skiftesgränsen från madens norra kant korsar landsvägen längre västerut finns också en väghållningssten, vilken är registrerad som fornminne av Riksantikvarieämbetet.

Så över till Västbo härad. I Reftele ligger Grågåsamossen, som hittas på ek. karta Väcklinge5D7d av 1955. På norra sidan vinklar en skiftesgräns. Till samma plats ansluter ännu en skiftesgräns. Förmodligen finns här det gränsmärke som har orsakat namngivningen av mossen. Men även detta fall är tyvärr oklart.

I Bredaryds socken i samma härad är flera öar ute i en stor mosse avgränsade med skifteslinjer runtom resp ö från den angränsande mossmarken. Denna är till stor del ianspråktagen för torvupptagning. Två av öarna heter Grågåsö, Stora och Lilla. Karta är ek. karta Lappebol5D8f från 1955.

Som helhet bekräftar inte beläggen från Jönköpings län min hypotes lika tydligt som de tidigare redovisade namnen. Men låt oss inte nedslås utan gå vidare till Värmlands län,

Värmlands län

Här är namnen koncentrerade till Säffle kommun. Flera finns på Värmlandsnäs och i Lurö skärgård i Vänern. 

Grågåsdalen är en dal på östsidan av Värmlandsnäs, i Ny socken, Näs härad. Kartan är ek. karta Örö10D1a från 1964. Dalen ligger strax norr om sockengränsen mot Botilsäter, likaså i Näs härad. Dalen torde ha fått sitt namn efter det bronsåldersröse, som ligger på Kroksnäs udde vid Vänern. I röset är ett femstensrör uppsatt upplyser Riksantikvarieämbetets Fornsök. Röset ligger 12 meter NNV om dagens sockengräns. *Grågås Sten är omnämnt som östligaste råmärke 1654, säger kartotekskortet. Här betraktar jag identifikationen mellan gränsmärke och benämningar som klar. Eller syftar Grågås Sten egentligen på själva bronsåldersröset? Det skulle kunna öppna för att grågås på något sätt avser urgamla artefakter, förhållanden; då kanske från tiden innan kristendomen?

Ön längst uppe i NV i Lurö skärgård, Eskilsäter socken, Näs härad, heter Grågåsen, angiven som holme/skär. Här krävs två kartblad: Ek. karta Lurön9D4a och Vithall 9D5a, båda från 1963. Norr om Grågåsen visar kartan ett bredare stråk med öppet vatten i denna arkipelag fylld av öar och holmar i varierande storlekar. I detta sund löper fastighetsgränsen som avgränsar Lurö gentemot Kyrkskärgården 1:1 i norr. Det är möjligt att Grågåsen har ett gränsröse eller att själva holmen har setts som Lurös gränsmärke i NV.

Vi lämnar Värmlandsnäs för Svanskogs socken i västra kommundelen. På ek. karta Källbyn10C3d från 1966 finner jag Grågåstjärn i kuperad skogstrakt. En skiftesgräns passerar tjärnet kanske 40 meter söder därom. Möjligen finns på denna en gränsmarkering.

För Värmlands del får några lokaler ännu betraktas som oklara, men de två förstnämnda ovan ger en klar uppgift om att vi följer rätt spår.

Stockholms län

Stockholms stad har namnen *Grågåsen, Grågåsens gränd och Grågåsgränd i Gamla stan. N. Ahnlund skriver att gatan Gåsgränd förr hette Grågåsens gränd efter hustru Ragnhild Grågås, som bodde där åren kring 1500 10). 

"Gragasenne grendh" omtalas 1492 och några år senare används beskrivningen "nest nordan hwstrv Ragnil Gragasonne gardh"11). År 1506 omtalas en gård "vestan mwr belegen nest offuan Ragnildh Gragassan gardh"12).

Ingen förklaring lämnas till bakgrunden för Ragnhilds andranamn. Från kartotekskortet för *Grågåsen antecknar jag: "westhen mur offuan fför graagasen", vilket ska vara hämtat från 1494 22/9 Sthlms jordeb. 1474-98, s. 258. Dessa två äldsta omnämnanden, från 1492 och 1494, gör det möjligt enligt min uppfattning att där har funnits gränsmärke efter vilket hustru Ragnhild har fått sitt namn.

Grågåsen i stadsbebyggelse

En sökning i Lantmäteriets ortnamn på ´grågås´ger i tillägg till de flesta redan behandlade namnen även ett antal Grågåsen i stadsbebyggelse. Upphovsrätten till kartmaterialet: ©Lantmäteriet. Samtliga återfinns som traktnamn (förmodligen ofta kvartersnamn) uppe i höjdlägen. Fågeln grågås kan leva i skilda biotoper, men höga berg långt från vatten och öppna gräsytor tillhör inte dessa. Namnen är troligen i de flesta fall unga, men kan i vissa fall anknyta till en äldre beteckning för t ex ett gränsmärke. En namngivning där ett antal närliggande kvarter har fått fågelnamn vid stadsplaneringen är även möjligt.

Städerna med dessa namn är: Stockholm, Södertälje, Vaxholm, Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna, Mölndal, Falköping, Skellefteå och Hässleholm.

Norge

På liknande sätt ger en sökning i karttjänsten på www.norgeskart.no ett antal gatu- och vägnamn. Välj karttjensten ´Fastmerker´ och sök på ´grågås´. Liksom för de svenska namnen i stadsbebyggelse går jag här förbi dessa, uppräknade under "adresser". En utredning av bakgrunden för dessa namn kräver en fördjupad undersökning med nedslag i annat material. Istället tar jag mig an ortnamnen under "objekter".

För att börja inte alltför långt från svenska gränsen görs första uppehållet väster om Edaskogen. Grågåsmyra ligger där sockengränsen mellan Eidskog och Sør-Odal kommuner passerar. En fullt möjlig ´gränsmyr´.

Samma namn återfinns i Åsnes kommun i Hedmark fylke . Denna myr ligger i passet mellan de tvenne Salberget i N och S. Här passerar den den gamla Finnvegen ner till huvudbygden. En fastighetsgräns passerar myren men oklart om denna gräns avses. Andra gränser finns inte alltför långt undan.

Trysils kommun har de varandra närliggande Grågåsmyra och Grågåskølen. Gränslinjen för vad som förefaller vara ett naturreservat korsar båda myrarna. Antagligen är namnen äldre än reservatet. Grågåskølen är nästan 1,5 km lång och därtill bred. Den ligger rakt nedanför den höga Granåsen, vilken har ett gränsmöte på toppen. Myren kan därför ha fått sitt namn efter att just den i motsats till de andra stora myrarna i trakten finns rakt framför gränsmärkeshöjden.

Grågåstjenn, Søndre och Nordre i Søndre Lands kommun är två mindre sjöar belägna i hög skogsterräng. En gränslinje tangerar den södra sjöns sydspets. Uppmätningen av denna gräns gav en gång en gränslinje vilken inte är helt rät. Detta förhållande tyder på att den har viss ålder.

För att fortsätta med naturnamn så har Kviteseids kommun ett Grågåsi, vilket är en hög ås med flergränsröse. Kartutsnittet i länken är hämtat 2016-05-10, upphovsrätt ©Kartverket, Norge.

Grågåstangen är ett mindre näs i havet beläget i Råde kommun, Østfold fylke. Här bör det vara lämplig mark för vår fågelart. Ett gränsmärke på udden skulle kunna tänkas om fastighetsgränsen mellan Søndre och Nordre Tasken förr löpte annorlunda än idag.

I Östre Totens kommun finns två lantbruk inom byn Narums område. De heter Grågås-Narum och Söndre Grågås-Narum. Dessa ligger vid Narums gräns i öster mot bl a Solberg. Namngivningen vid gårdarnas utflyttning från byläget kan ha skett utifrån läget mot något gränsmärke mellan byarna. Dessa gårdar ligger i en fullåkersbygd. 

Härmed avslutas denna korta och översiktliga genomgång av lättillgängligt kartmaterial. Förhoppningen är att läsaren ska ha fått uppfattningen att sannolikheten är stor för att ortnamnen med ´grågås´ i många fall på något sätt hör ihop med gränsmärken och gränser. I nästa avsnitt följer mitt avslutande resonemang.

Noter:

10) Ahnlund, N: Stockholms historia före Gustav Vasa, s. 470. Stockholm 1953
11) Stockholms gatunamn, s. 57, Tredje utökade och reviderade upplagan. Stockholm 2005, har uppgiften från Stockholms stads tänkebok 1483-1492, s. 612 och Tänkeboken 1492-1500, s 277

12) Stockholms gatunamn, s. 57, Tredje utökade och reviderade upplagan. Stockholm 2005, har uppgiften från Stockholms stads tänkebok 1504-1514, s. 139.