Gränsmärken och gammal lag, Grågås (2)

Vilka namn tyder då på beteckning knuten till gränsmärken och gränser?

I fortsättningen anger jag de länsbeteckningar som Institutet för språk och folkminnen har för ortnamnen i sitt numera digitaliserade kartotek. 

Älvsborgs län

Jag börjar i min hembygd med Grågås, ett skarpt utskjutande berg där sockengränsen mellan Dals-Eds och Töftedals socknar bildar en vinkel. Berget finns i Dals-Eds kommun, Vedbo härad. Det återfinns på ek. kartan Ringsmon9B9d från 1967. Till gränsvinkeln ansluter tre hemman. Enligt Gunnar Drougge4) skall en jägare ha sagt att "berget var så grått för det var ingen skog på det". Själv håller jag betydelsen som gränsmärke för mera troligt.

I Örby socken, Marks härad, Älvsborgs län, finns Grågåsastenen, angiven som ´terräng´på sitt kartotekskort. Namnet står intill gränsmötet där Torestorps socken skär in med en kil i Örby socken. Fyra hemman gränsar intill. Rätt ek. karta är Falghult6c4d från 1962. Viss uppodling verkar av flygfotot i kartan här ha förekommit tidigare. Det kan därför vara namn för ett boställe men i så fall förmodligen i sin tur taget efter en gränssten.

På Hunneberg, strax ovanför Västra Tunhems kyrka (Väne härad), ligger sjön Grågåsen. Se ek. karta Börsle8C3a av 1964. En god bit S om sjön, i Sköstorps klev, redovisar Riksantikvarieämbetets Fornsök5) ett gränsmärke. Märket uppges härstamma från nyare tid, d v s 1520 e Kr och senare . Beskrivningen i skannat dokument talar om en 0,85 m hög sten av kalksten. Av inskriptionen att döma är denna från senare hälften av 1700-talet. Den ligger där kronoparken Hunnebergs domäner avlöses av Fristorps och Sköstorps ägor. Trots avståndet från sjön finns anledning att starkt misstänka en koppling mellan sjönamnet och gränsmärket. 

I Skepplanda socken, Ale härad återfinns inne på Risveden såväl Grågåsevatten, Stora och Lilla samt den från dessa rinnande Grågåsebäck. Ek. kartan är Skogstorp7B6i. Skiftesgränser möts i kanten av av en mindre höjd strax SO om dessa Grågåsevattnen. Namnen kan hänga samman med detta gränsmöte men detta fall får än så länge sägas vara ett osäkert fall i jämförelse med de tre föregående.

Skaraborgs län

Vid tresockenmärket Bredhall möts tre socknar i Gudhems härad: Edåsa, Varola och Hagelberga socknar. Strax intill återger ek. karta Klagstorp8D3h av 1959 träskmarken Grågåsen. Mossmarkens närhet till gränsmärket ger anledning att förmoda ett samband.

Gudhems socken ståtar med flera sig närliggande lokaler. Torpet Grågåsen har åkerlyckan Grågåsalyckan i närheten och ett område med skola och småstugebebyggelse har också fått heta Grågåsen. Ek. karta Östra Tunhem8D1d från 1960 visar att platsen är en högslätt med angiven höjd 212 m. ö. h. Verkligt intressant är att här, nära en vägkorsning, förefaller tidigare fyra fastigheter ha mötts: Gudhem från N, Holmalund från S, Kölvatorp från V och Ambjörntorp från Ö. Kartotekskortet för åkerlyckan upplyser att Grågåsalyckan är åkern ikring Råneshall6).

Vi förflyttar oss så till Trökörna socken, Viste härad. Även Lantmäteriets terrängkarta visar här Grågåsemossen och Grågåsebergen S därom finner man på ek. karta Stora Bredäng8C2b utgiven 1964. Grågåsemossen Heröja, angett som "ö. o. bergskogsmark" på ett annat kort, bör avse samma trakt. I mossen löper fastighetsgräns mellan Karsbo - Tomten och Bodahult. Om inte det röse vi söker finns i mossen, kan det vara på berg i gränslinje S om, d v s i Grågåsebergen.

Grågåsehulan (-hålan) är en lägenhet och ett "sumpigt ställe" i Sundsmarken, Hassle socken i Vadsbo härad. För karta hänvisas till ek. Enåsa9D4i från 1960. Grannstället alldeles intill heter Björnesten, vilket kan ha fått sitt namn från en gränssten. Boningshuset i Grågåsehulan har ett trehemmansmöte precis i sin bakre vägg!

Göteborgs och Bohus län

I Kville socken och härad finns Grågås myr. Se ek. karta Hjälpsten9A1i från 1978. Tvärs över myren löper gränsskillnaden mellan hemmanen Hala och Hjälpesten. Strax S om myren vinklar den skarpt uppe på ett berg. Uppehållet i namnet kan tyda på att Grågås inte är själva myren utan något vid sidan om. Där antar jag ett gränsmärke i form av röse eller sten.

Med Grågåsvattnet, Stora och Lilla, har vi hamnat på Herrestadsfjället N om Uddevalla, på hemmanet Berg, Övr. i Herrestads socken i Lane härad. Här är ek. kartan Herrestad57NO från 1937. På kartan uppmärksammar jag en svag vinkel i hemmansgränsen rakt Ö om Lilla Grågåsvattnets norra sida. Här bör finnas ett gränsmärke.

Om vi förflyttar oss österut på Herrestadsfjället träffar vi på ett gränsmärke Grågåseberg, som hävdas redan 1554 HskH 29, s. 73 avskr: "i grågasebergeth, i grågåbergeth"7). Märket låg på dåvarande riksgränsen mellan Norge och Sverige, och mellan Torps socken, Valbo härad, Älvsborgs län och Lane-Ryrs socken, Lane härad i Göteborgs och Bohus län. Första gränslistan för denna gräns är från 1273. Karta är ekVassalenSO65 från 1937. Namnet är inte utsatt8) men det aktuella berget ska ha varit en av höjderna i eller nära den utsatta länsgränsen S om gården Höghult i Torp. Johan Kalén behandlar detta märke i Bohuslänska gränsmärken, s. 90-91, 1933. Han förefaller ha placerat märket där dagens sockengräns9) enligt terrängkartan gör en markant krök. Denna är c:a 1300 m. V om gränsmärket Tranemossefot, vilket Kalén anger s. 91. Han tillägger: "Namnet [Grågåseberg] tarvar ju ingen förklaring". Här kan jag inte hålla med honom.

Längre söderut, i Hjärtums socken, Inlands Nordre härad, hittar vi i skogsbygd stenblocket Grågåsen längst i V på hemmanet Muleröds marker. Nu är ek. kartan Hällungen39NO från 1937. Stenen skall ligga innanför Småmossarne enligt anteckning på kartotekskortet. Jag tolkar innanför som ´bortom´, sett från gårdsplatsen. Gården gränsar här till grannsocken. Gränsen var 1937 även länsgräns. I gränsen finns enligt kortet den stenen närbelägna Grågåsemossen, av vilket följer att man kan anta att Grågåsen är ett gränsmärke i socken- och fastighetsgränsen.

I havet finns två Grågåsholmen, holme på fastigheten Slängerumpan, Kville socken och härad och holme tillhörande Nolvik, Björlanda socken, V:a Hisings härad. Den första är ovanligt kal och rund, en kullig ö för området och den senare ligger i en bukt utanför Nordre älvs utlopp. Att dessa fått namnen efter fågelarten förefaller troligt. På ekonomiska kartorna saknas närliggande gränser. Det är ändå möjligt att bedömningen kan ändras efter sökning i annat äldre kartmaterial och lantmäteriakter.  

Hallands län

För detta län redovisas endast ett namn: Grågåsaviken, Det är en liten smal vik av Kattegatt visar ek. karta Ringenäs4C7b från 1969. Fastigheten är Villshärad, Harplinge socken i Halmstads härad. Alldeles söder om viken löper sockengränsen mot Söndrum ut i havet. Därför är ett samband namn och gräns troligt.

Så här långt

Genomgången av grågås-namn för de första tre historiska länen (nu bildande Västra Götalands län) och för det ännu bestående Hallands län, visar enligt min uppfattning att det finns goda skäl att gå vidare med hypotesen att namnen hänger ihop med gränsmärken och gränser. I nästa avsnitt fortsätter jag med platsnamn främst i Jönköpings län, Värmlands län och i grannlandet Norge.

Noter:
4) Drougge, Gunnar: Ortnamnen i Dals-Eds socken, s. 649 . Boken om Dals-Ed. 1977
5) Riksantikvarieämbetets webbplats: www.raa.se
6) Falbygdens museum förmedlar genom DigitaltMuseum ett foto av bautastenen Råneshall. Fornforskaren P. A. Säve har också skrivit om denna sten.
7) HSkH = Handl. rörande Skandinaviens historia 1 - 40. Stockholm 1816 - 1865
8) Vid senare gränsärende 1744 åberopades inget märke med detta namn, enligt Kalen, s. 91.
9) Kalén karta 4 s. 78 karta (märke 56)