Ett röse till på Hallandsgränsen

Askers hall

I förra inlägget behandlades det imponerande gränsröret i Askers klåva uppe på Täxleberg beläget mellan socknarna Horred och Idala. Röret kan svara mot det Texle ås som Kung Valdemars jordebok och Äldre Västgötalagens gränslistor tar upp. Eventuellt skedde en lätt namnförändring till 15- och 1600-talets listor: Texleberg. Men det är även tänkbart att dessa senare listor med Texleberg avsåg den rektangulära sten, som är placerad närmare Hällesjö och i östsluttningen av den södra bergklumpen. Om så är fallet kan röret i Askers klåva, omnämnt som Texleberg (rätteligen Texle ås) i förra inlägget, vid 15- och 1600-talens gränsinventeringar istället ha begåvats med namnet Askers hall. Låt oss se på hur detta kan ha gått till.  

Gränsmärket närmast norr om Täxleberg är enligt listorna från 1554, 1555 och 1603 Askers hall. Enligt Kalén och efter honom Karlsjö är Askers hall en berghäll. Namnet lever ännu bland folket, uppger Kalén. Han hade tydligen fått uppgiften att den finns på bergsryggen mellan Täxleberg vid sjön och tresockenmötet på Svalås.

I gränslinjen norrut från röret i Askers klåva finns en berghäll. Läget för denna stämmer väl med Kaléns placering på kartan. Så här ser berghällen ut. Gränslinjen stryker från vänster i bild (söder) till höger (norr). 

Förmodligen Kaléns berghäll utpekad som Askers hall. Eget foto

Läget i terrängen framgår av den blå punkten på kartklippet från Lantmäteriets Min karta. 

Vid berghällen finns inget anslutande röse, vilket inte talar för hällen som gränsmärke. Ett lämpligt alternativ för Askers hall finner jag i det stora stenblock som tronar högst på det avlånga berget SV om den blå punkten. 

Stenblocket högst på bergsryggen väster om Askers klåva. Eget foto

Blocket ligger betydligt närmare Askers klåva än hällen. Beteckningen ´hall´ i gränsnamn förefaller mig oftast innebära stora stenar och i en del fall gränsrör. Om innebörden är ´häll´ är det vanligen en fråga om en tunn stenskiva. Jag misstänker att stenblocket är den ursprungliga hallen och eventuellt också tidigt ansågs utmärka gränsen. Men vid en senare noggrann fastställelse bestämdes att röret skulle anläggas i klåvan nära SÖ om. Beteckningen med ´hall´ kan ha flyttas över till Askers klåva, vilken i så fall har röret med namnet Askers hall. Texle ås var äldst benämningen medan man med Texleberg avsåg den sydliga bergklumpen vid Hällesjö.

Att den avfotade berghällen överkorsas av gränslinjen kan vara en tillfällighet och det kan vara en senare uppkommen missuppfattning att denna är Askers hall. 

Längre norrut finns endast ett ytterligare alternativ till Askers hall. Det är fråga om en mindre bergshöjd vars västra del når fram till gränslinjen  så när som på tre meter. Den är dock inte särskilt karaktäristisk utformad så den bör kunna lämnas därhän i sammanhanget. Dock skall nämnas att Karlsjö har en nordligare placering av Askers hall än Kalén. Han avsåg kanske denna plats.

 Västra delen av mindre bergshöjd 3 - 18 meter öster om gränslinjen. Eget foto

Detta inlägg kom som det förra att handla om femstenaröret i Askers klåva. Rubrikens utlovade nya röse blev istället ett nytt namn på den tidigare omskrivna gränsorten. I svår terräng, både bildligt och andligt, är det bäst att sakta gå fram. Jag hoppas kunna ta större kliv nästa gång jag skriver om märkena längs Hallandsgränsen.