Vidare längs Hallandsgränsen

Askers hall på nytt

I förra inlägget skrev jag om hur gränsmärket Askers hall skulle kunna vara detsamma som röret i Askers klåva. Klåva = liten smal dal. Eventuellt kunde namnet ursprungligen ha avsett det stora stenblock som finns högst på berget alldeles NV om klåvan. Samtidigt saknas i gränslistorna namn på röret med tresockenmötet uppe på södra delen av Svalås. Det öppnar för att Askers hall var benämningen på detta rör. I så fall bör röret i Askers klåva ha varit Texle ås/Texleberg.

För orienteringens skull visas här ett kartklipp från Lantmäteriets topografiska karta över gränsområdet.

Askers klåva är i gränslinjen mellan de två avlånga höjderna nära nedre kartkanten. Tresockenmötet är där gränslinjen vinklar. 

En krigskarta ritad av D Falk sommaren 1713 (M 13 bland Lantmäteriets Historiska kartor) över områdena längs Marks gräns mot Halland kan möjligen ge en ledtråd. 

Som synes har Falk ritat vinkeln på gränsen i Askers klåva. Rimligen bör han ha känt till gränsnamnet Askers hall, senast nämnt i 1603 års svenska gränslista. Han kan ha fått röret i Askers klåva utpekat för sig. Röret vid tresockenmötet verkar inte ha funnits med i någon gränslista varvid Falk drog en rät linje från sitt antagna Askers hall i Askers klåva förbi mossen .Fele möst, möjligen märket Store Fyllemyst, fram till Ulvås där nästa gränsvinkel finns.

Lägg märke till att Falk ritade Täxleberg som ett annat berg, skilt från berget vid Askers klåva. Med Täxleberg avsåg han tydligen endast bergklumpen som reser sig brant ur Hällesjö. Också det förhållandet tyder på att Falk utgick från att Askers hall som nästa gränsmärke efter Täxleberg var röret i Askers klåva.

Kan en gränsreglering ha inneburit att gränsvinkeln flyttades mellan 1713 och 1780? Troligen inte. Vid det senare årtalet uppmättes Idala skog. Då fanns tresockenmötet där det ligger idag. Även kartan med Geografisk avmätning över Idala socken redan 1727 har socknens gränshörn i nordost vid Swalås Röse, som förefaller stämma med dagens tresockenmöte vid gränsvinkeln. Åtminstone kan inte markeringen på kartan avse Askers klåva.

Om Falk däremot kände till röret vid tresockenmötet och att gränsen där vinklade får vi anta att det röret bar namnet Askers hall och att minnet svek varvid ett kartfel uppkom mellan att uppgifterna inhämtades i fält och tidpunkten för renritningen. Så alternativet att det ståtliga röret vid tresockenmötet och gränsvinkeln var Askers hall lever fortsatt. Så här ser det ut efter att några stenar är frilagda.

Röret vid tresockenmötet för Horred-Idala-Förlanda. Här finns också den omtalade gränsvinkeln. Den tunna stenskivan visar gränsgatans riktning söderut mot Askers klåva. De flesta stenarna är dolda under ljungen. Diametern för stenrundeln är c:a 2,5 meter. 

Hellström 2014 anger Svalås som namn för detta rör och som annat namn Askers hall. 

Ytterligare ett namn har använts. Vid gränsbestämning för Förlanda socken 1798 skrevs att socknen skulle möta Idala och Horred vid boken. Där skulle ett femstenarör vara rest. Vad kan boken vara? En ´båk, vale´ använd för någon form av signalering? Nej, det visar sig vara ett ensamväxande bokträd. 

Trädet som numera är flerstammigt kan vara samma exemplar som avsågs 1798! Det står i gränslinjen NNÖ om tresockenmötet vid den högsta punkt där denna leder över Svalås. På Lantmäteriets ortofoto syns boken som en ljusgrön prick och skiljer sig så från den helt dominerande mörkgröna barrskogen.

Alldeles intill boken finns inget femstenarör men däremot aska i jorden att fundera över. Men man får väl anta att området i stort har fått benämningen efter den märkliga ensamma boken högt uppe på berget. Avståndet till röret i gränsvinkeln är inte mer än c:a 100 meter. 

Kartan från denna gränsbestämning 1798 ger inte ett tillförlitligt intryck. Gränshörnet för Förlanda fick en vinkel som inte stämmer med uppmätningen av Idala skog 18 år tidigare och inte heller med den likalydande som gäller nu. Så Förlandaborna kan möjligen ha ansett gränshörnet vara exakt vid bokträdet och därmed sig själva ovetande ha lämnat över utmark till Idalaborna! Kartan borde aldrig ha godkänts av häradsrätten.

Boken omges idag av kalhygge på tre sidor. Utsikten österut är milsvid. Läget är vindutsatt. Det mesta av det övre lövverket är borta. Man får hoppas det beror på vinden och inte på att trädet inte mår bra. Eget foto 

Slutsatser 

Övervägandena leder fram till att röret vid tresockenmötet på Svalås, inte långt från det solitära bokträdet, bör vara Askers hall. Röret längre söderut, Texle ås/Texleberg, visar också anknytning till den obekante Asker genom att det ligger i Askers klåva. Mina lokaliseringar ansluter sig till grundantagandena hos Hellström 2014.

Vem var då denne Asker? Själv leker jag med tanken att det kan vara Nordens förste ärkebiskop Ascer (Asser, Asder, Asger, Asker) med säte i Lund 1104 - 1137. Han kan ha föranstaltat om gränsläggning mellan Lunds stift och Skara stift. För Askers hall är stavningen i gränslistorna: Asgershall 1554, Algords hall 1555 och Askershall 1603. 

Möjligheten att ändamålet med den tidiga gränsläggningen mellan svenskt och danskt var Kyrkans behov av att avgränsa stiften och inte kungamakternas intresse av att skilja länderna åt öppnar för nya sätt att betrakta de äldsta dokumenten som rör gränsen mellan det medeltida Sverige och Danmark.

Källor

Se blogginlägget från 2020-08-02.