onsdag 9 december 2015

Främlingsfientlighet nu som förr

De senaste månaderna har vi fått uppleva hur snabbt opinionen kan skifta när samhället utsätts för påfrestningar. Flyktingvågen till Europa når oss i bildflöden och texter. Några blir oroliga och börjar tala om kris. Tidigare självklara humanistiska ställningstaganden börjar svaja. Värre och värre förslag för att möta krisen kastas fram. Förmågan att tänka klart verkar avta under denna stress. Även om idén att hejda flyende människor på Öresundsbron med kulsprutor, förståeligt möts med avsky, så kan vår regering lite senare glömma solidariteten inom EU och förbereda lag om stängning av bron.

Några uppskrämda ser muslimer som farliga och föreslår att de inte får tillträde. De som redan finns i landet bör åsiktsregistreras och vissa bör mista medborgarskapet och utvisas.

Så ser tidsandan ut i Sverige och inte bara här. Från många länder i Europa liksom från frihetens högborg, USA, når oss tankar, förslag, som tyder på en hjärnverksamhet där kontakten med hjärtat har upphört eller åtminstone lever på sparlåga.  De flesta tänker säkert på 1930-talet vid sökandet efter parallella kollapser för mänsklighetens rationalitet. Men själv har jag vid studier av kristendomens införande i Norden funnit berättelser, som erbjuder slående jämförelser. Samtidigt bidrar händelserna denna höst till en djupare förståelse för de svårigheter, som den nya religionens företrädare mötte i 1000-talets nordiska klansamhällen.

Den berättelse jag vill lyfta fram är legenden om den helige Eskil. Han ska ha varit missionsbiskop i Södermanland och blivit ihjälslagen i samband med hedniskt blotfirande i Strängnäs. Den tidigare kungen, Inge den äldre (kristen), hade blivit fördriven till Västergötland och hans svåger Blot-Sven hade fått makten över svearna. Kristendomen var ganska etablerad i området på 1000-talet men mötte vad som uppgetts vara hedniska reaktioner. Men mycket tyder på att motsättningarna mer baserade sig på vissa släktgruppers konservatism i kulturella, sociala och ekonomiska frågor. 

Som författare till legenden gäller, ehuru ifrågasatt, biskop Brynolf av Skara. Han levde kring 1300, alltså flera hundra år senare än de dramatiska händelser då Eskil skulle ha slagits ihjäl, blivit martyr och senare dyrkad som helgon. Enda historiska källan är det som Ethelnot, en munk verksam i Danmark, skrev i början av 1100-talet. Han framhåller kristendomens goda ställning bland danskarna, men klagar på norrmännen och svenskarna. De är goda kristna men bara så länge allt går väl i deras länder, men då missväxt, torka, stormar och krig drabbar, då skyller man på de kristna, förföljer dem och försöker driva ut dem ur landet. I ett sådant sammanhang var det som biskop Eskil på grund av barbarernas grymhet och vansinne måste lämna denna världen. 

Då som nu hittade otrygga grupper av människor sina syndabockar. De som på något sätt var nykomna, lite annorlunda och inte sedan länge införlivade med det traditionella tänkandet och handlandet i ursprungsgrupperna, råkade illa ut. Då var det de kristna, på 30-talet judarna och idag flyktingar, tiggare och muslimer. Vi ser också vilka grupper som idag motsvarar Blot-Svens hedniska anhängare. 

Men tanken gör en betryckt - är människan efter tusen år kvar på samma primitiva nivå? Har vi inte under denna långa tid lärt ett och annat? Har vi inte skaffat oss redskap att lösa konflikter mera konstruktivt? 

Riktningen på den politik, som ger bäst förutsättningar, ser jag. Ett samhälle som strävar efter jämlikhet i olika avseenden, skapar trygghet och solidaritet, vilket ger svag jordmån för främlingsfientlighetens frön. Ett sådant samhälle har vi inte haft sedan 70-talet, så återgången till det primitiva tänkandet är förståeligt. 50- till 70-talens samhälle kan och ska inte återskapas, men dess värden måste räddas över till ett samhälle funktionellt i vår tid.  

 

lördag 28 november 2015

Klanvälde - Från stamsamhälle till rättsstat

Recension
Klanvälde. Från stamsamhälle till rättsstat
Författare: Mark S. Weiner
Förlag: Dualis, 2015

Boken handlar om hur människan i olika kulturer under historiens gång har organiserat sina samhällen. Klansamhället är det ursprungliga och lever ännu i vår tid. Man kan bara rikta blicken mot några av nutidens konflikthärdar i Mellanöstern eller Nordafrika, där staterna är svaga och människorna istället tvingas förlita sig på släktrelationerna.
Författaren förklarar hur stamsamhällen fungerar och ger några exempel på hur de successivt har eller kan utvecklas till moderna rättsstater. I de senare står individens frihet och möjlighet att skapa sitt eget liv i centrum. Här nämner han särskilt den betydelse livskraftig föreningsverksamhet och bruk av sociala medier kan ha för att luckra upp släktgruppens bindningar.

Författaren lyfter fram att klansamhällen också innebär fördelar. Så utmärks de t ex av kollektivism, likvärdighet och solidaritet. Det sistnämnda ger en trygghet i många av livets skiften, men det är gruppens intressen som står i fokus. Individen kan råka rejält illa ut. Allvarligast då klanens heder måste försvaras.
För att rättsstaten ska locka behövs en robust stat, som mer effektivt än släkten förmår ge grundläggande trygghet och gemenskapskänsla. Västerlandets nationer kan falla tillbaka till klansamhällen präglade av stort kaos och konflikter. Här varnar författaren för de nyliberala röster, som ropar efter en minimal stat med nedrustad välfärd. De gör det med den goda tanken att därmed skulle individens frihet få fritt spelrum och utveckling på olika plan bli följden. Men de misstar sig.

Weiner visar med sin genomgång att försvagade stater, som inte längre ger stamsamhällenas fördelar, blir ersatta av stamsamhällen också innehållande en ny typ av klaner: religiösa sekter, militanta fackföreningar, etniska gäng och transnationella företag. Dessa arbetar endast för sina medlemmar, inte för det allmänneliga bästa. Individen kan då inte längre hävda sin rätt som individ utan tvingas in i någon av "beskyddargrupperna".

Migration och integration ger stora utmaningar för sammanhållningen i vår tid. För att rätt möta dessa liksom behovet att få ett slut på krigen, fejderna, i klansamhällenas Mellanöstern, ger boken relevant kunskap, vilken vi inte kan vara utan. Rekommenderas därför med det varmaste.



 

 

måndag 23 juni 2014

När krigföringen blivit spontan

Från Ryssland rapporterar pressen att president Putin beordrat "full stridsberedskap" för styrkor i mellersta Ryssland. Trupperna skall ägna sig åt spontana militärövningar, uppges det.

Spontana aktioner i militära sammanhang känns verkligen nyskapande. Borta är all ordergivning, exercis i räta led och stabers planering med näsorna över kartbladen. Istället lämnas fältet fritt för en skvadron helikopterpiloter att lyfta, flyga in över grannlandets territorium, för några stridsvagnsbesättningar att bullra iväg i sina tanks och utsträcka manövern till Ukrainas slätter. 

Enkla meniga och nationalistiska befäl har redan tidigare använt sina kreativa övningsådror och med kalasjnikovs och tunga vapen smugit över gränsen för att skjuta mot levande mål. Pappfigurer hemma vid regementets skjutbana är för amatörer!

Alla de analytiker som försökt förstå vad som egentligen händer i Ukraina, kan nu sätta ord på det. Separatisterna av rysk nationalitet ägnar sig åt spontan krigföring. Visserligen i ryska uniformer och med vapen lånade från ryska militären. Men ingen politisk eller militär ledning ska kunna göras ansvarig. Så praktiskt. 

tisdag 10 december 2013

Farlig cykelbana i Göteborg

Vid Bergsjövägen byggdes nyligen en kort bit GC-väg (GC=kombinerad gång- och cykelväg). Öster om Bergsjövägen har ett nytt radhusområde tillkommit.
Tyvärr visar denna GC-väg upp en häpnadsväckande trafikfarlig lösning. Vägen leder från sidan rakt mot ena körbanan på Bergsjövägen. Vid körbanan vinklar GC-vägen 90 grader till vänster och följer körbanan på samma sätt som en trottoar. I vinkeln finns inget hinder för att cyklister av misstag kör rakt fram och hamnar ute i körbanan. Alla har inte alltid full uppmärksamhet. Barn, berusade och funktionshindrade ligger särskilt i farozonen.

För trafiksäkerheten i Göteborg finns ett trafiksäkerhetsprogram framtaget för 2010 - 2020. Där talas om nollvision för förolyckade i trafiken. De oskyddade trafikanterna värnas särskilt. Man skulle önska att programmet ständigt också i den praktiska planeringen fungerar som en ledstjärna. Annars blir det bara en hyllvärmare.

Fotona här nedanför visar situationen. Vi börjar med att följa GC-banan där den samtidigt är trottoar. De sista bilderna klargör hur oskyddad cyklisten, från andra hållet är om hen missförstår situationen eller vinglar till i cykelvägvinkeln. Jag har studerat anvisningar från Trafiksäkerhetsverket och SKL för byggande av vägar och cykelvägar. Där återfinns raksträckor och svängar och cykelhinder (vid spåröverfarter), men några vinklar för cykelvägar går inte att finna av förståeliga skäl. Vinklar tvingar till krypfart med åtföljande vingelrisk. Om vinklar skulle införas mera allmänt på cykelvägnätet måste nog vägskylten "För din säkerhet - led cykeln" sättas upp.





Inga stora, dyrbara åtgärder krävs för att göra den ovanliga vinkeln säker. Det blåvitmålade stängslet till höger kan böjas och dras ut 2 meter, framför de två brunnslocken, som ligger närmast körbanan. Brunnslocken utgör en halkrisk vid vissa temperaturer. Samtidigt kan innerhörnet i vinkeln asfalteras så att en normal sväng blir möjlig. Och en trafikfälla finns inte mer - till lättnad inte minst för oroliga föräldrar med barn som nyss har lärt sig cykla.

måndag 14 januari 2013

If... Lugn, vi hjälper dig - inte!

Olyckor händer, du kan bli bestulen eller en vattenskada kan förstöra trossbottnen. Du är förutseende och har tecknat en hemförsäkring. Det ordnar sig tror du.

Men alls inte om du har din hemförsäkring hos If och vid en tvist behöver anlita rättsskyddet i försäkringen! Detta bolag slingrar sig undan försäkringsavtalet och ersätter endast för halva tvisten. Andra inblandade i samma tvist får full ersättning genom sina hemförsäkringar. Men de anlitar andra bolag: Folksam, Länsförsäkringar, Dina Försäkringar och Tre Kronor.

Som If-kund har jag råkat ut för detta. Så dagens råd till dig som konsument: Teckna din hemförsäkring hos ett bolag som inte blåser sina kunder. Det tänker jag göra i fortsättningen!