Efteråt har han fått utstå mycket kritik. Så har organisationer som Rädda Barnen, Unicef och Civil Rights Defenders utifrån principer för mänskliga rättigheterna velat ålägga Sverige ett mycket brett ansvar. I förlängningen får man tanken att uppdraget och ansvaret är att ta hand om all världens människor bara de befunne sig här. Statsvetaren Ulf Bjereld tillika ordförande för Tro och Solidaritet (S) uppfattade närmast att utredaren ville förbjuda eller åtminstone avråda från att skänka i muggarna och reagerade därefter. Faktums förre redaktör Aaron Israelson skrev på Aftonbladet Debatt om värdet av att tiggares barn finge gå i svenska skola. Han menar också slantarna i muggarna bidrar till ett bättre liv i hemländerna. Likaså har på sociala medier nästan enbart negativa skrivningar nått mig.
Ändå har den statlige utredaren både tagit hänsyn till staten Sveriges förpliktelser och den svåra belägenhet tiggarna lever under. Kritiken är orättvis enligt min mening. Därför all heder till Martin Valfridsson för utfört uppdrag. För ovanlighets skull finner jag mig i detta fall hamna på samma sida som Maria Abrahamsson (M).
Vad sa då Martin Valfridsson på presskonferensen då tiggeriutredningen presenterades?
Han konstaterade att EU´s fria rörlighet för kortare tid än 3 månader inte ger rätt till välfärden i vistelselandet. En utgångspunkt för övervägandena hade också likheten inför lagen varit.
Tiggare bör inte uppmuntras att ta med barn till Sverige om boendesituationen inte är bra. Generellt borde inte skolgång erbjudas. Undantag kunde vara för barn som redan lång tid vistats i landet.
Kommunerna rekommenderades att bedriva uppsökande verksamhet för att få en bild av insatser som kunde behövas som akut nödbistånd. Barn och gravida kvinnor får sjukvård. Skyddslagstiftningen ger samma rätt till migranters barn som svenska. Pengar till hemresa, mat för den hungrande och kortare övernattning uppgavs vara sådant som lämpligen kunde komma ifråga.
Rapporten var tveksam till att kommuner upplåter mark för boende till migranter. Detta utifrån att kommuner inte erbjuder detta till andra - likhetsprincipen alltså. Boende ska ske på legalt sätt. Polisen har redan med nuvarande lagstiftning möjlighet att vara mer aktiv och se till att olaglig bosättning på annans mark upphör.
Däremot kan kommuner ställa sig bakom frivilligorganisationer och deras insatser. För sjukvården behövs mer enhetlighet mellan landstingen. Ett särskilt samordningsuppdrag föreslås länsstyrelsen i Stockholm därför få.
Att ge pengar i mugg är sämre än att ge bidrag till organisationer i Rumänien och Bulgarien. Dessas arbete med utbildning och för försörjning på hemmaplan är bättre än att vuxna lämnar barn för att tigga i Sverige under svåra sociala förhållanden.
Som synes ger utredningen en balanserad syn och redovisar vettiga förslag, som regering och riksdag noga bör överväga. Denna rapport bör absolut inte bli en hyllvärmare eller hamna i papperskorgen efter de snabba nedskrivningar som förekommit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar