Bynäset som medeltida centrum
Här skall inte lika detaljerat redogöras för Oscarssons argument som i de inledande blogginläggen. Vid behov kan jag plocka upp de detaljer, som krävs för att hans uppfattning ska få en rättvis skildring.
Liksom Ekerwald m fl förlägger han Sproteidet till Dragedet. Samtidigt påpekar han att ingen oeninghet råder om detta. För ”Firir berghi”, platsen för alltinget framför ett berg, vet vi inte exakta platsen men den bör ha legat på västra Frösön då det medeltida centrat låg där. Mest sannolikt avses Bynäsberget. En gammal krigskarta i Krigsarkivet har en liten symbol för galge ritad i spetsen på Bynäset. En avrättningsplats här ser Oscarsson som ett tecken på Bynäsets betydelse för rättsskipningen.
Lagtinget på Sproteidet infördes sannolikt i samband med Magnus Lagaböters gemensamma landslov 1274 för alla norska lagområden inklusive Jämtland. Landskapets äldsta kända sigill fanns på 1280-talet enligt norske forskaren Björn Brattbekk. Lagtinget nämndes första gång i brev 1479 och då på Sproteid, vilket har tolkats som att det då tillkom. Oscarsson hävdar att det bör ha funnits från tiden för gemensamma landsloven på 1270-talet och sigillets erhållande. Lagtinget avskaffades av svenskarna när de fick makten över landskapet 1645.
Några av de medeltida pergamentsbreven är daterade i Sätesstugan (Setzstoffuni) ”firir berghi). Annars ägde tingen rum under bar himmel. Efter Digerdöden börjar alltingsplatsen att kallas Förberg, vilket sannolikt är en språklig modernisering av gamla uttrycket, kanske genom en ny skrivare. Men det kan också vara så att skrivaren lade märke till att tingsplatsen låg på ett näs och efter forberg, ´udde, näs´ plockade upp denna beteckning. Här framgår att Oscarsson är inne på liknande spår som Ekerwald.
Första gången som Kungsgården nämns är 1410 och då i samband med Forberg. Fram till omkring 1480 är båda namnen förenade i brev men därefter försvinner tillägget Forberg och Kungsgården står ensamt i dateringarna; Forberg ensamt används vid ett tillfälle 1489.
Ekerwald hävdade att Förberg eller Kungsgården aldrig hade flyttas från Öne. Den har alltid legat där den ligger. Oscarsson underkänner också Öneplaceringen men har uttryckt att bebyggelsen inte alltid har legat vid stranden av Bynäsviken där den nu är.
Namnen Firir Berghe, Forberg och Kungsgården i de medeltida breven ser Oscarsson som beteckningar för platser där det jämtska alltinget Jamtamot hölls. Uppfattningen att Jamtamot var namnet på tinget återspeglar en äldre historiografisk uppfattning med uppkomst i mitten av 1800-talet. Olof Holm visade redan 2000 att Jamtamot var namnet på den veckolånga marknaden i anslutning till S:t Gregorii dag och vårdagjämningen i mars. Oscarsson har även härefter fortsatt hävda att Jamtamot var alltinget.
Dags för ifrågasättande och nya förslag
Med detta fjärde inlägg avslutas presentationen av argument för skilda förläggningar av ting, marknad och kungsgård. Röster som har hörts är Nils Ahnlund, Per Swedmark, Carl-Göran Ekerwald och Bo Oscarsson. Här finns en femte som inte bör förbigås: Ove Hemmendorff i Frösökrönikan Nr 1, utgiven av Frösö Hembygdsförening och Frösö Församling 1991. Han utvidgar Ahnlunds skildring med en beskrivning och kartskiss av hur de berörda gårdarna i Mjälle med Öne kan ha legat i förhållande till varandra.
Utifrån det erhållna kunskapsläget är avsikten att i kommande blogginlägg övergå till ifrågasättande av hävdvunna ståndpunkter och framläggande av alternativa lokaler för ting, marknad och kungsgård.
Källor:
Hemmendorff, Ove (1991): Om fornborg, ting och kungsgård i sjukhusområdet, I Frösökrönikan nr 1, utg Frösö Hembygdsförening och Frösö Församling.
Holm, Olof (2000): Vad var Jamtamot?, I Oknytt 2000: 1 – 2, Johan Nordlander-sällskapets tidskrift
Oscarsson, Bo: Breven, Alltinget Jamtamot, Sätesstugan och Lagtinget på Sproteidet, hämtat från hans blogg http://www.bo-oscarsson.org/Jamtamot.Sproteidet.brev.html 2023-08-31.
Jamtamot.org/, webbsida för hembygdsföreningen Jamtamot vid Norrlands Nation i Uppsala.
