C G Ekerwald och förberget Bynäset
I första inlägget om Kungsgården lät jag Nils Ahnlund lägga fram skälen för att Kungsgården äldst legat i Öne nedanför Öneberget med dess fornborg. Ett tänkt samband mellan fornborgen och uråldriga platsen för jämtarnas allting bör ha utgjort startpunkten för honom och andra äldre skildrare av Jämtland och lett till denna lokalisering. Sedan tillkom uppgiften från 1345 om utökning av kronans egendom i närliggande Mjälle.
Med ”Blad ur Frösö historia” framförde Per Swedmark tvivel om denna gällande uppfattning, vilka jag berättade om i andra inlägget. Som försiktig general lämnade han ändå inte denna då han inte hade avgörande fakta till stöd för ett förkastande. En som dock vågade sig på uppgiften var Jämtlandskännaren och kulturmannen Carl-Göran Ekerwald. Jag har inte läst allt av honom som rör ämnet men har haft tillgång till ”Jämtar på ting” (1988) och ”Jämtarnas historia” (2004) i vilka han framför samma vidhållna ståndpunkt vad gäller tingen och äldsta kungsgården.
Ekerwald ger i ”Jämtar på ting” uppgiften att hedniska nyåret inföll vid vårdagjämningen och var sammankopplat med det förkristna tinget. Alltinget sammanträdde på Frösön i veckan närmast vårdagjämningen. Som dömande instans, lagting, sammanträdde det i juni. Han hänvisar till dokumentet 19/3 1352 ”a almennileghom thingum” och andra där ´jamtamot´nämns. Sistnämnda är den vanligaste benämningen och den betyder ”jämtarnas möte” (s 8).
Ekerwald skriver att alla forskare är helt eninga om att peka ut det smala ”ede” förenande Bynäset med Frösölandet som tingsplatsen. I akterna kallas det Sprotede ”där vattnet sprutar över”. Ibland kallas det Dragedet (s 8f).
Gentemot Ahnlund som placerade tingsplatsen ”framför ett berg” (Öneberget) efter beteckningarna ”firir berghi” och ”Forberg” hävdar Ekerwald att betydelsen är ”näs, udde” vilken stämmer på Bynäset. Ett ”promontorium”, ´förberg´, är det fråga om (s 10).
Sedan går Ekerwald över till att skildra tingets utveckling. När Jämtland kom under norske kungen 1178 tillkom ”sysslomannen”, kungens fogde som en konkurrent (med tingen) om makten. Lagmannen och de 24 utses av kungen, blir ett representationsting vilket kallas landsting fr o m 1600-talet. Ganska tidigt talas om ett särskilt tingshus (18/3 1345 ”j seszstofunni firir berghi”) (s 11-14).
I efterföljande ”Jämtarnas historia” upprepar Ekerwald sina ståndpunkter och påpekar att Kungsgården i dokumenten kallas ”Forberg”, kungens rådstuga, curia (r)egis heter Forberg. Tvisten om lokaliseringen av tingsplatsen är helt i onödan. Ahnlund m fl har brustit i språklig uppmärksamhet. Enigheten har varit desto större om platsen för ett ting med annan benämning, Sprotede, vilket är ett lagting och platsen detsamma som Dragedet (s 113f).
Egentligen är tingsplatserna och tingshusen, Forberg (kungsgården) och Sprotede samma plats (s 114-115). Han kan inte avse exakt samma plats enligt min tanke utan avser troligen samma område eller fastighet.
Egna slutord
Som vi sett kastar Ekerwald helt loss från lokaliseringen till Öne. En förflyttning därifrån har alltså aldrig skett. Kungsgården har alltid legat där den ligger idag, nära Dragedet där tingsplatsen ”Sprotede” fanns. Grunden för hans uppfattning är hans utredning av ”firir” där han hamnar i promontorium, ´förberg´, vilket efter lexikonstudium blir ”näs, udde”. Bynäsberget blir det sökta förberget ur ”firir berghi”. Det finns anledning att utsätta denna tolkning för prövning längre fram.
Källor
Ekerwald, Carl-Göran: Jämtar på ting, utg Jämtlands länsmuseum och Jämtlands läns landsting. 1988
Ekerwald, Carl-Göran: Jämtarnas historia intill 1319, Jengelförlaget för Jemtlandica, Östersund. 2004
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar