Då jag sporadiskt skriver här kan det anknyta till samtalsämnet för dagen. Andra gånger behandlar jag något annat ämne, som upptar mina tankar. Det kan vara skolfrågor och allt oftare något om medeltidshistoria, ortnamn och gamla gränser. Var förr studie- och yrkesvägledare i Göteborg, numera pensionär.
torsdag 6 maj 2021
Att tömma en papperskorg är inget enkelt jobb
torsdag 31 december 2020
Skårdals skate 4
Skårdals skate
På försommaren vandrade Hans Wedberg och jag i markerna vid Skårdal och Surte. Resultatet från min sida blev tre inlägg på bloggen i juni månad. Innan skildringen kommit till slut grep vissa frågetecken vid Hallandsgränsen tag i oss och lämnade material för texterna under hösten. Dags nu att ta upp tråden med skildringen av gränsmärkena kring Skårdals skate. Så hamnar alla inläggen om Skårdal på 2020.
Jartus backe
I inlägg nr 3 den 13 juni skrev jag om Åke Widengren och hans förslag att fsv iæþur kunda ha utvecklats till ´Hjärpe´ i Hjärpås och till förleden i Hiartturssnæs (mosæ). Under sökning efter namn utifrån detta grundord, betydande ´åskant´, ´brant bergsås´, ´randen av ett berg´ o dyl har jag därefter träffat på ortnamnet Jartus backe belägen på gården Ilen i Rännelanda sn, Valbo hd. Det är fråga om en grusgrop vilken togs undan som samfälld vid skiftena av Ilen på 1800-talet. Upptecknaren av namnet 1950 antog att ett personnamn kunde ingå i namnet.
Uttalet för Jartus backe anges:
Uttal och stavning ligger onekligen nära den för Hiartturssnæs mosæ.
Terrängen kan beskrivas så här. På platsen finns en serie med mindre bergkullar i rad i riktning S-N. Åkermark dominerar på båda sidorna om bergkullarna. Dessa bildar gräns mellan avrinningsområdena till Örekilsälven och Valboån. Nordligaste gården vid raden med bergkullarna heter Jersalen. Förleden är från iæþur och efterleden kommer från ´halen´, med betydelsen ´svans, ände´. Namnet på gården visar att raden av bergkullar har setts som en iæþur. Skäl finns därför anta att grusgropen inte har fått namn efter en person utan att ljudutvecklingen varit likartad som den antagna för Hiarturssnæs (mosæ).
Upptäckten av namnet Jartus backe vill jag gärna se som en bekräftelse på att uttalet av fsv iædhur kan förändras så att stavningen hiarturssnæs mosæ blir rimlig och därför valdes av skrivaren av Dalslandslistan. Jartus backe vid en ´jär´ styrker Åke Widengrens tanke med en koppling Iæþur - Hiarturssnæs (mosæ). Detta gränsmärke har vållat svår huvudbry både vad gäller betydelse och lokalisering. Widengren har därför lämnat ett bidrag av stort värde för tolkningen av Dalslandslistan i handskriften KB B 59 med Äldre Västgötalagen.
Senåss
Vid slutorden för flera av de tidigare inläggen om Skårdals skate har jag trott mig snart kunna behandla detta märke. Men tillbakablickar för nödvändiga kompletteringar har kommit i vägen. Men nu är det dags.
Ingen i bygden kände till namnet Senåss då Kalén hörde sig för. Han hade ingen bestämd uppfattning om betydelsen av namnet Senåss 1554 men han pekade på möjligt samband med ordet sin, ´vara (stå) i sin´, och sina, ´avtaga, upphöra´. Det är alltså fråga om kor som mjölkar dåligt. Betydelsen tänkte han därav ungefär som ´den torra åsen´.
Moräntäcket är tunt på alla bergsryggarna mellan Jennylund och Surtesjön. I öster är ryggarna flacka medan randbergen i väster är rejält kuperade. Torra åsar med dåligt bete var det säkert frågan om. Kalt berg finns på många ställen. På ett av dessa berg ses i kartans mitt ett fornminne markerat med R. Där finns fortfarande vallar efter en skans. Platsen kallas Synsås och bjuder på en magnifik utsikt mot älvdalen och Bohus fästning.
måndag 2 november 2020
Ulvåsa knall och Ljusahall på Hallandsgränsen
De svenska gränslistorna av 1554 och 1603 nämner Lyssahall resp Liusehall som märket närmast (norr om) Store Fyllemyst. Kalén skrev att förlederna i namnen otvivelaktigt bär en form av Lövsjöns "riktiga" namn i vilket adjektivet ljus eller dialektens lys ingår.
Namnen är utdöda och märkena kan inte med full säkerhet placeras. Kalén antog dock att det bör vara på den skarpt uppstigande höjden söder om sjön. Den heter nu Ulvås, vilket kan jämföras med den danska listans namn 1555, Wulua aassaknalla. Det skall utläsas Ulvås knall (eller knallar). Åsen har två höjder och dagens gränsvinkel är en bit ned i nordsluttningen av den norra.
Karlsjö skrev att Ljusahall anses vara en stenhäll i Lövsjö vars klara vatten sannolikt återspeglas i namnet. På Falks karta från 1713 såg han gränsen passera en holme, Skarhallen, i sjön. Stavningen är dock här osäker lägger jag märke till då vikningen av kartan tyvärr döljer en del av texten. De fem sista bokstäverna verkar vara -alten. Sockenbestämningen för Förlanda socken 1798 har namnet Skårbulten.
torsdag 15 oktober 2020
Gränsmärket Store Fyllemyst på Hallandsgränsen
Store Fyllemyst i gränslistorna 1554 och 1603
Enligt de svenska listorna från 15- och 1600-talen utgjorde Store Fyllemyst nästa märke norrut. Myst eller möst är dialektalt främst i norra Halland men även i gränstrakterna i Mark, Bollebygd, Askim och Sävedals härader för mosse, oftast närmast kärr, men de namnbelägg som ges av kartorna visar att det också kan avse göl eller tjärn. På kartan är myst, möst något av alternativen: enbart sankmark, sankmark med tjärn eller enbart tjärn!
Myst,möst hör antagligen etymologiskt ihop med mosse och mossa. Man tänker också på ordet ´must´, drycken av med fyllig karaktär utvunnen ur bär eller frukt. Enligt SAOB jämförs substantivet ´must´ med latinets mustus, som är besläktat med ett grekiskt ord för fuktighet. En mosse är dock inte alltid så fuktig. Myst förefaller vara en fuktigare variant av mosse, ofta med ett ej trädbevuxet parti, kärr, eller tjärn som håller på att växa igen. Utan tvekan rejält våt mark.
Redan för hundra år sedan var namnet Store Fyllemyst okänt bland lokalbefolkningen då Kalén hörde sig för. Finns några mossar i gränsområdet som har eller har haft ´myst´ i namnet?
Röret vid tresockenmötet, det i senaste inlägget antagna Askers hall, ligger på fastmarken alldeles norr om en våt mosse, vilken i sin tur är större än mossen som finns längre söderut i gränslinjen, likaså vattenfylld där gränsen passerar. Swalås Mysta finns angivet på 1700-talskartan över Idala skog för dessa sankmarksytor och en ännu mera utvidgad, som från sydöst medsols till nordväst omgränsar röret. Karlsjö återger Kaléns Svalås Möst från kartan. Men rätta texten är Swalås Mysta. Att utgå från exakta stavningen kan visa sig viktigt i slutänden när gränsmärket skall placeras. Markytor i alla tre socknarna är berörda.
Några förklaringar till kartan:
Mossmark framträder som en jämn yta på kartan. I höglänt västsvensk terräng med hög årsnederbörd och relativt låg avdunstning förekommer också tuviga mossar på sluttande mark. Så bör vara fallet också på Svalås inom den blå ringen som omsluter texten Store Fyllemyst?. Gränslinjen sträcker sig från Klåvan vid nederkanten till orange pricken, röset i Swalås Mysta, eventuellt = Store Fyllemyst. Där möts de tre socknarna och gränsen vinklar till det lilla röset nära övre kanten där Svalåsamossen (Falks Fele Möst) korsas. Området i södra delen av Svalåsamossen , markerat med två korta blå horisontella linjer, är det öppna partiet av mossen. Den liknande markeringen åt Skogsbo till är en liten mosse som har samma helt öppna yta.
Nästa kartfynd är Stora och Lilla Svalemyst som ligger norr om och nedanför Svalås, i riktning mot Givared i Förlanda. De namnen återfinns på dagens topografiska karta.
Falks krigskarta, 1713, har Fele möst klart nordöst om bocken på gränslinjen. Denna har han, förmodligen felaktigt, placerat vid Askers klåva. Placeringen på kartan stämmer ganska väl med den mosse som på dagens kartor heter Svalåsamossen, belägen öster om och nedanför Svalås. Till allra största delen är den i Horred men korsas av gränsen i norra delen. Där kan den inte klassas som vattenfylld. Den är här trädbevuxen. Mindre partier längre söderut i mossen är mera vattensjuka och längst i söder saknas helt träd eller buskar i ett avgränsat område.
I tre områden finner vi alltså förleder utifrån Svalås kombinerat med ´myst, möst´. Stora Svalemyst i Givared bör väl då den ligger en bra bit in i Halland kunna lämnas åt sidan som kandidat för Store Fyllemyst. Men det förhållande att den danska listan av 1555 inte upptar detta märke skulle förstås kunna betyda att de svenska kraven här varit vidlyftiga och sträckt sig in i Halland. Men de andra kandidaterna för gränsmossen har betydligt mera som talar för sig.
Mossen söder om röret vid tresockenmötets gränsvinkel (en del av Swalås Mysta) är tänkbar som Store Fyllemyst då den mossen är relativt vattensjuk och är den större i förhållande till mossen längre söderut i gränslinjen. Senare skall jag återkomma till en annan tolkning än mosse fylld med vatten. Om detta var Store Fyllemyst måste Askers hall flyttas tillbaka till Askers klåva. Askers hall efterträdde i så fall den äldre beteckningen Texle ås för det röret. Det yngre Texleberg avsåg då bergklumpen närmast Hällesjö.
Den räta linje som Falk ritade från Askers klåva till Ulvås kan ses stämma överens med dansk uppfattning då Store Fyllemyst saknas som gränsmärke i den danska listan. (Se Falks karta i föregående blogginlägg.) Däremot har ju faktiskt Falk en Fele möst på sin gränslinje, men placerad nedanför berget, vid Svalåsamossen. Närmast till hands ligger väl tanken att ´fylle´och ´fele´ är olika stavningar för samma sak.
Syftar ´fyllemyst´ på en mosse full med vatten, eller möjligen torv? Materialet är då ´fyllet´ i mossen.
Men den öppna södra delen av denna mosse, Svalåsamossen, har förmodligen i långliga tider använts vid jakt. Där finns ett jakttorn från vilket utsikten är sådan här över den helt trädfattiga mossytan.
Genom att en myst också kan vara en sank mosse med öppen vattenyta öppnar sig möjligheten att Store Fyllemyst var mossen med tjärnet Mörka-Per. Detta blir ett tredje alternativ. Lille Fyllemyst bör i så fall vara den öppna södra delen av Rävlymossen, vilken är bevuxen med vass, alltså vattensjukt där. Platsen är öster om Mörka-Per. På fastmarken mellan dessa vattenområden bör den stig mellan Givared i Förlanda och Letebo i Horred som Falk ritade med på sin karta ha gått. Vandrarna passerade tjärnet som därför inte kan ha varit obekant.
Intressant är att såväl Mörka-Per som den större sjön Jällsjö på Hallandssidan helt saknas på Falks karta. Det säger något om den brådska under vilken kartläggningen måste ha företagits sommaren 1713.
Han hade säkert någon från lokalbefolkningen med i skogen. De kunde inte besöka alla platser. Man får anta att en del är ritat utifrån vad som berättades för honom. Så kan jag tänka mig att de inte hade sjöarna inom synhåll. I så fall hade de nog ritats ut.
Men varför heter tjärnet eller gölen i mossen Mörka-Per? En tanke kan vara att den kommit att omtalas som ett märke per se. Märke har förstås med gränslinje och gränsmärke att göra. Närliggande betydelse finns i namnet på häradet i öster, Mark. ´Per se´ betyder ´i sig (själv), som sådan´. Uttalet av per bör ha varit ´pärr´. Avslutande se kan ha uppfattas som sø, d v s sjö. Sjön sågs som ett gränsmärke i sig själv. Inget gränsrör behövde byggas där. Skönt, måste en gång rörbyggarna ha tyckt. Beteckningen Fylle myst kan ha ersatts av Märkepersjön, där sjön senare försvann och vokalerna i märke förändrades till ö och a. Ekonomiska kartan Nabbared 1965 har den uppdykande stavningen Mörkapper. Dubbelskrivningen pp kan vara fel för rr, som bör stämma bättre med ett äldre uttal. Åtminstone fanns inte några appar vid den tiden!
´Per´ enbart betyder bl a ´genom´. Alternativt kan namnet på tjärnet ha utgått från det kortare Märke, per, dvs Märke, genom, skrivet efter samma ålderdomliga ordföljd som de som gjort värnplikten känner igen från listor över persedlar i utrustningen.
Ett namnbyte kan ha lett till att Store Fyllemyst inte var känt av den lokalbefolkning som Kalén tillfrågade på 1920-talet.
Kalén och Karlsjö om Store Fyllemyst
Båda gör misstaget att betrakta Swalås Mysta på Idalakartan från 1780 som samma mosse som Svalåsamossen. Swalås Mysta är alltså sankmarkerna kring tresockenmötet/gränsvinkeln uppe på berget medan Svalåsamossen ligger nedanför Svalås på dess östra sida. Utifrån tre resta stenar i sluttningen ovanför Svalåsamossen dras slutsatsen att dessa sannolikt är gränsstenar för Store Fyllemyst. De antagna råstenarna är upptagna vid fornminnesinventering som RAÄ Förlanda nr 2. Tyvärr står dessa tre stenar i rad, ett trestenarör, i en skifteslinje på Horreds sida om gränsen! Dessa stenar på gott avstånd från Svalåsamossen är inte i vår gränslinje och har inget med gränsen att skaffa.
Ritaren av kartan över Idala skog hade svårigheter att återge de uppsplittrade mosspartierna. När topografiska kartan framställdes i modern tid ledde sönderdelningen till att ingen mosse ansågs ha tillräcklig storlek för att redovisas på kartan trots att den totala storleken är större än Svalåsamossens.
Det slår mig här sist att Mysta väl är flertal? Det stämmer i så fall väl med det faktum att en handfull mindre mossar på Svalås bildar sankmarksområdet vid röret med tresockenmötet.
Slutsatser
Efter detta inträngande i materialet i böcker, kartor och exkursioner i terrängen med god hjälp av Hans Wedberg landar jag i slutsatsen att gränsmärket Store Fyllemyst med högst grad av sannolikhet är röret vid tresockenmötet på Svalås. Namnet är då från den intilliggande mossen, den största av de närbelägna mossarna vilka längre fram i tiden fick heta Swalås Mysta på kartan över Idala skog från år 1780.
Denna placering leder till att Askers hall finns vid Askers klåva och märket Texleberg på bergklumpen vid Hällesjö. Som Store Fyllemyst räknas dessa två upp i 1554 års svenska lista. Texle ås från Kung Valdemars jordebok och Äldre Västgötalagen (1200-talet) var dock röret i Askers klåva. Vid denna tid var det glesare mellan märkena. Långt till nästa märke men säkerligen ansågs Lövsjö markera skillnaden mellan länderna.
söndag 27 september 2020
Vidare längs Hallandsgränsen
Askers hall på nytt
I förra inlägget skrev jag om hur gränsmärket Askers hall skulle kunna vara detsamma som röret i Askers klåva. Klåva = liten smal dal. Eventuellt kunde namnet ursprungligen ha avsett det stora stenblock som finns högst på berget alldeles NV om klåvan. Samtidigt saknas i gränslistorna namn på röret med tresockenmötet uppe på södra delen av Svalås. Det öppnar för att Askers hall var benämningen på detta rör. I så fall bör röret i Askers klåva ha varit Texle ås/Texleberg.
För orienteringens skull visas här ett kartklipp från Lantmäteriets topografiska karta över gränsområdet.
Askers klåva är i gränslinjen mellan de två avlånga höjderna nära nedre kartkanten. Tresockenmötet är där gränslinjen vinklar.
En krigskarta ritad av D Falk sommaren 1713 (M 13 bland Lantmäteriets Historiska kartor) över områdena längs Marks gräns mot Halland kan möjligen ge en ledtråd.
Som synes har Falk ritat vinkeln på gränsen i Askers klåva. Rimligen bör han ha känt till gränsnamnet Askers hall, senast nämnt i 1603 års svenska gränslista. Han kan ha fått röret i Askers klåva utpekat för sig. Röret vid tresockenmötet verkar inte ha funnits med i någon gränslista varvid Falk drog en rät linje från sitt antagna Askers hall i Askers klåva förbi mossen .Fele möst, möjligen märket Store Fyllemyst, fram till Ulvås där nästa gränsvinkel finns.
Lägg märke till att Falk ritade Täxleberg som ett annat berg, skilt från berget vid Askers klåva. Med Täxleberg avsåg han tydligen endast bergklumpen som reser sig brant ur Hällesjö. Också det förhållandet tyder på att Falk utgick från att Askers hall som nästa gränsmärke efter Täxleberg var röret i Askers klåva.
Kan en gränsreglering ha inneburit att gränsvinkeln flyttades mellan 1713 och 1780? Troligen inte. Vid det senare årtalet uppmättes Idala skog. Då fanns tresockenmötet där det ligger idag. Även kartan med Geografisk avmätning över Idala socken redan 1727 har socknens gränshörn i nordost vid Swalås Röse, som förefaller stämma med dagens tresockenmöte vid gränsvinkeln. Åtminstone kan inte markeringen på kartan avse Askers klåva.
Om Falk däremot kände till röret vid tresockenmötet och att gränsen där vinklade får vi anta att det röret bar namnet Askers hall och att minnet svek varvid ett kartfel uppkom mellan att uppgifterna inhämtades i fält och tidpunkten för renritningen. Så alternativet att det ståtliga röret vid tresockenmötet och gränsvinkeln var Askers hall lever fortsatt. Så här ser det ut efter att några stenar är frilagda.
Röret vid tresockenmötet för Horred-Idala-Förlanda. Här finns också den omtalade gränsvinkeln. Den tunna stenskivan visar gränsgatans riktning söderut mot Askers klåva. De flesta stenarna är dolda under ljungen. Diametern för stenrundeln är c:a 2,5 meter.Hellström 2014 anger Svalås som namn för detta rör och som annat namn Askers hall.
Ytterligare ett namn har använts. Vid gränsbestämning för Förlanda socken 1798 skrevs att socknen skulle möta Idala och Horred vid boken. Där skulle ett femstenarör vara rest. Vad kan boken vara? En ´båk, vale´ använd för någon form av signalering? Nej, det visar sig vara ett ensamväxande bokträd.
Trädet som numera är flerstammigt kan vara samma exemplar som avsågs 1798! Det står i gränslinjen NNÖ om tresockenmötet vid den högsta punkt där denna leder över Svalås. På Lantmäteriets ortofoto syns boken som en ljusgrön prick och skiljer sig så från den helt dominerande mörkgröna barrskogen.
Alldeles intill boken finns inget femstenarör men däremot aska i jorden att fundera över. Men man får väl anta att området i stort har fått benämningen efter den märkliga ensamma boken högt uppe på berget. Avståndet till röret i gränsvinkeln är inte mer än c:a 100 meter.
Kartan från denna gränsbestämning 1798 ger inte ett tillförlitligt intryck. Gränshörnet för Förlanda fick en vinkel som inte stämmer med uppmätningen av Idala skog 18 år tidigare och inte heller med den likalydande som gäller nu. Så Förlandaborna kan möjligen ha ansett gränshörnet vara exakt vid bokträdet och därmed sig själva ovetande ha lämnat över utmark till Idalaborna! Kartan borde aldrig ha godkänts av häradsrätten.
Boken omges idag av kalhygge på tre sidor. Utsikten österut är milsvid. Läget är vindutsatt. Det mesta av det övre lövverket är borta. Man får hoppas det beror på vinden och inte på att trädet inte mår bra. Eget foto


















